Svensk sjukvård, bra stöd från Arbetsförmedlingen och ökade kunskaper i svenska språket har gjort att Ahmad kommit vidare i sin arbetsträning.

Ahmad är 30 år och kom till Sverige från Jordanien för ungefär tre år sedan. Innan dess hade han jobbat i flera år som kock, både i Jordanien och Egypten – ett yrke han trivdes med.

När han kom till Sverige fick han äntligen den hjälp han behövde för sin MS-diagnos. Tack vare behandlingar och mediciner mår han nu betydligt bättre, något som har spelat en stor roll i hans väg mot att kunna arbeta och försörja sig själv.

Genom Arbetsförmedlingens etableringsprogram kom Ahmad i kontakt med ett projekt där flera myndigheter samarbetar för att erbjuda ett mer samordnat och individuellt anpassat stöd till dem som söker arbete eller vill studera. I projektet används olika metoder – bland annat Supported Employment, Supported Education och Case Management – för att deltagarna ska få det stöd som passar just deras behov.

Ahmad upplever att stödet från både Arbetsförmedlingen och projektet har varit bra. Han har börjat arbetsträna, och har successivt kunnat utöka sin arbetstid. Under tiden har han lärt sig mycket, inte minst om hur arbetslivet fungerar i Sverige. Hans kunskaper i svenska har förbättrats steg för steg. Det är något han verkligen hoppas ska hjälpa honom vidare mot ett jobb.

Även om han inte alltid har kunnat påverka exakt vilket stöd han fått, har han ändå känt att han haft möjlighet att tacka ja eller nej till de insatser som erbjudits. Han har lyssnat, funderat, och sedan valt det stöd som känts rätt för honom.

Han började försiktigt med kortare arbetspass, men i dag arbetstränar han mellan sju och åtta timmar per dag 

Under tiden i projektet har Ahmad bland annat fått lära sig hur man förbereder sig inför en arbetsintervju, hur man skriver ett CV och hur man presenterar sig själv för en arbetsgivare. Han har också fått stöd i hur man söker jobb. Eftersom han har MS har det varit extra viktigt att hitta en praktik som är anpassad efter hans hälsa och förutsättningar.

Han började försiktigt med kortare arbetspass, men i dag arbetstränar han mellan sju och åtta timmar per dag i en kafeteria. Han trivs och vill gärna arbeta heltid – inte bara för att tjäna pengar, utan också för att fortsätta utvecklas och lära sig mer.

Under tiden i programmet har Ahmad fått en viss ekonomisk ersättning. Han tycker att den är liten, men förstår att det här är ett steg mot att få arbetslivserfarenhet – och i förlängningen ett riktigt jobb.

Innan han började arbetsträna gick han på sfi i ungefär ett och ett halvt år. Det har gett honom en bra språklig grund. 

Hans mål är att kunna utbilda sig och återigen arbeta som kock, som han gjorde innan han kom till Sverige. Men han saknar formella betyg från tidigare arbeten, eftersom sådana intyg inte är lika vanliga i de länder där han har jobbat. Han vet att han behöver fortsätta träna på språket och drömmer om att komplettera sin kompetens här.

En sak han önskar är att praktik skulle kunna leda mer direkt till anställning. I dag känns det ibland ovisst – vad händer efter praktiken? Han oroar sig för att det inte alltid finns ett jobb som väntar, trots att han gjort sitt bästa. Han känner att Arbetsförmedlingen försöker hjälpa honom, men upplever att det ibland är arbetsgivare som sätter stopp, kanske på grund av osäkerhet eller brist på resurser.

Det Ahmad vill allra mest är att bli självständig – att ha ett eget jobb, en lön att leva på, och slippa vara beroende av bidrag.

Trots utmaningarna är han tacksam över att ha kommit till Sverige. Han känner att hans liv har blivit bättre här, inte minst tack vare den vård han fått och de insatser som hjälpt honom komma vidare. Han mår bättre i dag – både fysiskt och mentalt – och ser fram emot en framtid där han får använda sina kunskaper och erfarenheter fullt ut.