Alla som bor i Sverige blir folkbokförda. Det betyder att du är med i ett register hos myndigheten Skatteverket. 

I folkbokföringen står bland annat  vilken adress du bor på, alltså där du oftast sover. Det kallas folkbokföringsadress, eller att du är skriven på en adress. Om du flyttar behöver du berätta det för Skatteverket.

Om du vill söka stöd i en kommun är det viktigt var du är folkbokförd, alltså var du bor. Du kan oftast bara få stöd av den kommun där du är folkbokförd. 

Om du inte är medborgare i Sverige ska du vara folkbokförd

• om du har uppehållstillstånd
• om du tänker stanna i minst ett år.

SoL står för Socialtjänstlagen. Det är en lag som styr hur kommunernas socialtjänster arbetar, och vem som har rätt att få hjälp av dem.

Att ha ett beslut enligt SoL betyder att kommunen har beslutat att man har rätt till hjälp. Då kan man få speciella typer av stöd som man inte kan annars.

Många olika personer kan få stöd och hjälp enligt SoL, till exempel:

• Personer med funktionsvariation
• Äldre
• Brottsoffer
• Personer som inte har råd att klara sig själva

Du kan alltid ringa eller mejla socialtjänsten i din kommun och fråga om vem som har rätt till stöd enligt SoL.

Om du fick ett icke tidsbegränsat beslut om sjukersättning innan 1 juli 2008 och inte fått ytterligare ett beslut om ökad ersättning efter det kan du fortfarande ha kvar din rätt till sjukersättning om du vill arbeta. Innan du börjar arbeta måste du ansöka om något som kallas steglös avräkning.

Om du vill arbeta ideellt behöver du inte göra någon ansökan. 

Om du fick beslut om sjukersättning den 1 juli 2008 och efter det och har haft sjukersättning i minst ett år kan du prova att arbeta medan din sjukersättning pausas. Om du skulle bli sjuk igen har du kvar rätten till din sjukersättning. Innan du börjar arbeta måste du ansöka om något som kallas vilande sjukersättning. Du kan ha vilande sjukersättning under högst två år. 

Det är viktigt att du anmäler alla förändringar till Försäkringskassan som kan påverka rätten till din sjukersättning och storleken på denna.  

Läs mer om att arbeta med sjukersättning på Försäkringskassan.

Om du fick ett icke tidsbegränsat beslut om sjukersättning innan 1 juli 2008 och inte fått ytterligare ett beslut om ökad ersättning efter det behövs ingen ansökan om du vill börja studera. 

Om du fick beslut om sjukersättning den 1 juli 2008 och efter det och har haft sjukersättning i minst ett år kan du pausa den under tiden du studerar, högst under två år. Under tiden som du studerar kan du ha rätt till studiemedel från CSN. Oavsett om du studerar heltid eller deltid vilas hela din ersättning. 

Ansök om detta på Försäkringskassan innan du börjar studera. 

Det är viktigt att anmäla alla förändringar som kan påverka din ersättning.

Läs mer om sjukersättning och studier på Försäkringskassan.

Studiemedel är pengar som du kan få om du studerar på högskola, universitet, komvux eller yrkeshögskola.

Studiemedel två delar. Den ena delen är bidrag som du får. Den andra delen är ett lån som du måste betala tillbaka.

Det är CSN, Centrala Studiestödsnämnden, som beslutar och ansvarar för om du kan få studiemedel. 

Om du inte har arbetat på länge och har fått aktivitetsersättning fram till månaden innan du fyller 30 år så kan du ha rätt till så kallad sjukpenning i särskilda fall.

För att få stöd för att komma närmare ett arbete kan du få ta del av Introduktion till arbete hos Arbetsförmedlingen. På så sätt får du hjälp att förbereda dig inför arbete eller studier när du är osäker på din förmåga och vad som skulle kunna passa dig. Under tiden som du deltar i ett sådant program kan du få ersättning från Försäkringskassan i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. 

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för detta stöd.

Det är Försäkringskassan som beslutar om du har rätt till ersättning.

Läs mer om Introduktion till arbete på Arbetsförmedlingen.

Läs mer om sjukpenning i särskilda fall på Försäkringskassan.

Aktivitetsersättning kan du få mellan att du är 19 till 29 år. Aktivitetsersättning får du om du har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som hindrar dig från att arbeta under minst ett år. 

Det är Försäkringskassan som beslutar om du har rätt till ersättning.

Läs mer om aktivitetsersättning på Försäkringskassan.

Under tiden som du har Arbetspraktik, och därmed deltar i ett program genom Arbetsförmedlingen, kan du ha rätt att få aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning. 

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för att delta i ett program.

När du har fått beslut om detta kan du ansöka om ersättning hos Försäkringskassan. 

Läs mer om ersättning och program på Arbetsförmedlingen.

Läs mer om ersättning och program på Försäkringskassan.