Utvecklingsersättning är en ekonomisk ersättning till dig som deltar i någon av Arbetsförmedlingens program. Är du osäker på om du deltar i ett program så hittar du alla program i länken nedan.

En del som deltar i ett program från Arbetsförmedlingen kan få aktivitetsstöd medan andra kan få utvecklingsersättning:

• Du som är 25 år eller äldre kan få aktivitetsstöd.
• Du som är 18-24 år och har a-kassa kan få aktivitetsstöd.
• Du som är 18-24 år och inte är med i någon a-kassa kan få utvecklingsersättning. 

Det är Försäkringskassan som fattar beslut och betalar ut ersättningen.

Aktivitetsstöd är en ekonomisk ersättning till dig som deltar i någon av Arbetsförmedlingens program. Är du osäker på om du deltar i ett program så hittar du alla program i länken nedan.

En del som deltar i ett program från Arbetsförmedlingen kan få aktivitetsstöd medan andra kan få utvecklingsersättning:

• Du som är 25 år eller äldre kan få aktivitetsstöd.
• Du som är 18-24 år och har a-kassa kan få aktivitetsstöd.
• Du som är 18-24 år och inte är med i någon a-kassa kan få utvecklingsersättning. 

Det är Försäkringskassan som fattar beslut och betalar ut ersättningen.

Validering är ett sätt att ta reda på hur mycket du kan inom ett visst område, även om du inte har något intyg på det. Det kan vara både praktiska och teoretiska saker. 

Kanske har du jobbat länge inom vården utan att ha gått någon utbildning. Då kan du få en bedömning på hur mycket du kan. Eller så har du betyg från ett annat land än Sverige. Då kan betygen bedömas i en validering.

Det spelar ingen roll hur du har lärt dig det du kan. Även kunskaper du fått på fritiden räknas.

Under valideringen bedöms dina kunskaper genom praktiska och teoretiska prov. Du får ett intyg som du kan ha med i ditt cv, och visa när du söker jobb. Intyget kan göra det lättare att få eller byta arbete. 

En validering kan också göra det enklare att läsa en utbildning. Skolan kan göra en kartläggning för att se hur mycket du redan kan. Det kan leda till att du inte behöver läsa vissa delar av utbildningen, och bli klar snabbare. Så är det till exempel på komvux, den kommunala vuxenutbildningen.

Organisationer som gör valideringar är till exempel

• Arbetsförmedlingen
• branschorganisationer
• komvux
• yrkeshögskolan. 

Om du är intresserad av att testa på ett jobb och någon av följande punkter stämmer in på dig kan praktik vara en möjlig väg framåt.

Arbetsförmedlingen erbjuder praktik till dig som

• är minst 25 år, inskriven som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och är eller riskerar att bli arbetslös
• deltar i jobbgarantin för ungdomar
• deltar i jobb- och utvecklingsgarantin
• deltar i etableringsprogrammet
• har fyllt 18 år och bedöms stå långt ifrån arbetsmarknaden.
• är ung och har en funktionsnedsättning.

Kontakta Arbetsförmedlingen för mer information om vad som gäller i ditt fall.

Det kan vara en del att tänka på när man har blivit arbetslös och hur man på bästa sätt kan komma vidare. 

Nedan finns några tips som är bra för alla att tänka på: 

• Skriv in dig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen första dagen som arbetslös. Vid inskrivningen kommer du också få mer information om det kan bli aktuellt med ett personligt samtal med en arbetsförmedlare för att få stöd att komma vidare. 
• Om du är med i någon a-kassa så kontaktar du den för att ansöka om ersättning under tiden du inte har något jobb.
• Se uppbrottet som en möjlighet att fundera över vad du vill göra framöver.
• Det finns omställningsorganisationer som kan stötta dig att komma vidare mot ett nytt jobb eller studier. Vilken organisation du vänder dig till beror på vilken arbetsgivare och jobb du precis lämnat.

Det finns flera sätt att ta reda på vilka utbildningar som leder till jobb i framtiden och vilka yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen listar yrken som ger dig goda chanser att få ett jobb i framtiden, både de som kräver och de som inte kräver högskoleutbildning. Många sajter som hjälper dig att hitta rätt utbildning använder sig av Arbetsförmedlingens lista så att du enkelt kan se om den utbildning du vill gå kommer ge dig goda möjligheter att få jobba i framtiden. 

En arbetsmarknadsutbildning kan öka dina chanser att få ett jobb. Utbildningarna gör dig redo för jobb inom yrken där det är brist på utbildad personal. Det är Arbetsförmedlingen som bestämmer vilka som kan läsa en arbetsmarknadsutbildning. Läs mer på Arbetsförmedlingens hemsida för att se om det är något som passar dig.

Ja, Arbetsförmedlingen arbetar mot våld i nära relation. Det betyder att de kan fråga dig om du varit utsatt för våld. Frågorna är till för att hjälpa dig hitta rätt stöd.

Om du är rädd eller hotad att bli utsatt för våld i nära relation, kan du tala om det för Arbetsförmedlingen. Då kan de anpassa ditt jobbsökande så att det blir tryggt.

Alla som bor i Sverige blir folkbokförda. Det betyder att du är med i ett register hos myndigheten Skatteverket. 

I folkbokföringen står bland annat vilken adress du bor på, alltså där du oftast sover. Det kallas folkbokföringsadress, eller att du är skriven på en adress. Om du flyttar behöver du berätta det för Skatteverket.

Om du vill söka stöd från en kommun är det viktigt var du är folkbokförd. Du kan oftast bara få stöd av just den kommun där du är folkbokförd. 

Om du inte är medborgare i Sverige ska du vara folkbokförd om

• du har uppehållstillstånd
• du tänker stanna i minst ett år.

KAA står för "kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar".

KAA ingår i skollagen och kommunerna måste hjälpa dig under 20 år som

• har gått klart grundskolan men
• inte har gått på gymnasiet eller
• har hoppat av gymnasiet och saknar gymnasiebetyg.

Varje kommun bestämmer själv vad kommunen ska göra och hur, men det ska vara saker som gör dig intresserad av att studera igen, eller som hjälper dig att skaffa ett jobb.

UVAS betyder "unga som varken arbetar eller studerar".

Förkortningen UVAS används ofta i myndighetsspråk för att prata om unga personer som

• är i åldern 16–24 år
• har tjänat mindre än ett basbelopp på ett år (cirka 60 000 kronor) 
• inte har fått pengar från CSN
• inte har varit inskrivna på en utbildning.

Du som tillhör den här gruppen kan få särskild hjälp. Till exempel har du rätt till KAA, kommunalt aktivitetsansvar för ungdomar, om du är under 20 år och inte har gått klart gymnasiet. 

Läs mer om kommunalt aktivitetsansvar under frågan “Vad betyder KAA?”.

På en yrkeshögskola kan du utbilda dig till ett jobb. Det finns flera hundra olika jobb du kan studera till på en yrkeshögskola. Det kan vara till exempel

• programmerare
• bagare
• fastighetsförvaltare
• anläggningsingenjör
• lokförare
• journalist
• och många, många fler.

På en YH-utbildning kan du läsa program eller kurser, i ett halvår upp till tre år. Du kan studera till ett specifikt yrke, eller läsa kurser som gör att du blir bättre på det du redan kan.

För att få läsa en YH-utbildning behöver du ha grundläggande behörighet. Det innebär att du måste ha en gymnasieexamen eller motsvarande kunskaper, färdigheter och kompetenser.

Om du inte har gått färdigt gymnasiet kan du studera på vuxenutbildning för att få grundläggande behörighet. Det kan du göra både inom kommunen och genom folkhögskola.

Det finns många sätt att lära sig ett yrke. Du kan till exempel

• hitta en praktikplats
• gå på en gymnasial yrkesutbildning
• gå på yrkesutbildning på en folkhögskola
• studera på universitet
• studera på en yrkeshögskola.

Det finns många olika stöd om du har en funktionsnedsättning. Exempelvis informerar Arbetsförmedlingen om flera olika typer av stöd. 

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för ett specifikt stöd och fattar beslut om detta.

Läs mer om stöd för dig med funktionsnedsättning på Arbetsförmedlingen.

Aktivitetsersättning är pengar som betalas ut av Försäkringskassan. 

Aktivitetsersättning kan vara aktuellt för dig som 

• är 19–29 år
• och har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som gör att du inte kan arbeta heltid under minst ett år
• eller har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du behöver längre tid på dig att gå klart grundskolan eller gymnasiet.

Du kan delta i arbetslivsinriktad rehabilitering eller aktiviteter som är bra för din hälsa medan du har aktivitetsersättning. 

Det är Försäkringskassan som bestämmer om du har rätt till ersättning.

Det finns många sätt att testa vad som passar just dig utifrån dina intressen, mål och kompetenser.

På Arbetsförmedlingens hemsida kan du fylla i ett karriärstest för att se vilket yrke som skulle kunna passa dig.

Skolverket har också tagit fram en utbildningsguide på nätet där du kan få information och vägledning i val av utbildning och yrke.

Både Arbetsförmedlingen och en del kommuner har karriärvägledare som kan guida dig på din väg mot arbete eller studier. Läs mer på deras hemsidor för att se vad som gäller i ditt fall. 

Det finns också olika verktyg för karriärvägledning som du kan arbeta med på egen hand.

Du kan söka arbete på många olika sätt:

• Du kan besöka Platsbanken på Arbetsförmedlingens hemsida och söka arbete genom annonser om lediga arbeten.
• Du kan kontakta bemanningsföretag. Ett bemanningsföretag hyr ut personal till olika företag.
• Du kan kontakta rekryteringsföretag. Ett rekryteringsföretag hittar personer åt företag som vill anställa ny personal.
• Du kan svara på annonser i dagstidningar eller på Internet.
• Du kan ta direktkontakt med en arbetsgivare.
• Du kan fråga människor som du känner.

Om du har en funktionsnedsättning eller en sjukdom kan du ha rätt till olika typer av stöd.

Du kan till exempel ha rätt till extra stöd när du söker jobb.

Stödet kan vara för dig som till exempel har autism eller adhd, har nedsatt syn, hörsel eller rörelseförmåga, har en psykisk sjukdom eller har haft någon typ av missbruk.

Du kan få stöd både innan du söker jobbet, när du håller på att söka och när du väl har börjat jobba. 

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du har rätt till det här stödet.

Det kan vara mycket att tänka på när man startar eget företag. På verksamt.se finns samlad information, checklistor och e-tjänster från olika myndigheter för dig som ska starta eller driver företag. Här kan du också läsa om vilka myndigheter som du behöver kontakta för att komma igång, till exempel Bolagsverket och Skatteverket.

Om du har en affärsidé som du kan försörja dig på, på längre sikt, kan du ha rätt till stöd från Arbetsförmedlingen i form av exempelvis rådgivning och granskning av din affärsplan. I vissa fall kan Arbetsförmedlingen även ge starta eget-bidrag.

Arbetspraktik är en insats hos Arbetsförmedlingen för dig som deltar i något av Arbetsförmedlingens program: 

• Jobbgarantin för ungdomar.
• Jobb- och utvecklingsgarantin.
• Etableringsprogrammet.

När du deltar i ett program genom Arbetsförmedlingen kan du ha rätt att få aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning.

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du kan delta i ett program och om arbetspraktik skulle kunna hjälpa dig framåt.

När du har fått beslut om att delta i ett program kan du ansöka om ersättning hos Försäkringskassan.

Genom Arbetsförmedlingen finns det något som kallas arbetspraktik. Då får du prova på att jobba på en arbetsplats. På så sätt kan du få en viss arbetslivserfarenhet och öka dina chanser för att få ett jobb. 

Du måste vara inskriven som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. 

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för detta stöd.

Arbetsförmedlingen erbjuder ett stöd till vissa personer som kallas Rusta och matcha. Här anpassas stödet utifrån vilka behov du har. En handledare hjälper dig på vägen för att hitta ett jobb eller börja studera.

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för dessa stöd.

Läs mer om Rusta och matcha.