I Sverige skyddas alla barn under 18 år av något som kallas barnkonventionen. Det står i lagen. Barnkonventionen ger dig rättigheter så att du ska ha det bra och kunna utvecklas.

Här är några av de viktigaste rättigheterna du har som barn:

• Rätt att bli hörd. Du har rätt att säga vad du tycker i frågor som handlar om dig, och vuxna ska lyssna och ta hänsyn till dina åsikter utifrån din ålder och mognad.
• Barnets bästa. Vid alla beslut som rör barn ska vuxna i första hand tänka på vad som är bäst för just barnet.
• Skydd mot våld och diskriminering. Du har rätt att växa upp utan att bli utsatt för våld, mobbning eller diskriminering. Alla barn har samma rättigheter oavsett vem de är.
• Skola och fritid. Du har rätt att gå i skolan men också rätt att vila, leka och ha fritid.
• Privatliv. Precis som vuxna har du rätt till ett privatliv.
• Hälsa och omsorg. Du har rätt till sjukvård och att få det du behöver för att må bra och utvecklas.

Det finns en barnombudsman som arbetar för alla barn och ungdomar i Sverige. Barnombudsmannen ska se till att lagen följs. Ombudsmannen pratar med barn och unga för att ta reda på vad de tycker, och informerar sedan de som bestämmer i Sverige: riksdagen och regeringen.

På hemsidan minarättigheter.se kan du läsa om dina rättigheter inom de olika områdena. Informationen är anpassad efter din ålder.

Att känna sig ensam under perioder i livet är ganska vanligt. Det finns troligen många där ute som känner som du och också letar efter nya vänner.  

Här finns några tips på hur du kan försöka träffa en ny vän:

• Börja med en ny fritidsaktivitet.
• Testa att säga hej till någon i skolan, på jobbet, någon du brukar träffa vid busshållplatsen eller på något annat ställe där du är varje dag.
• Förbered frågor att ställa till någon du skulle vilja bli vän med.
• Lär känna nya personer online. Det finns appar och sociala plattformar som riktar sig specifikt till unga, vuxna och äldre.
• Gå med i en klubb eller grupp inom ett område som du är intresserad av, till exempel en bokklubb, en vandringsgrupp eller en idrottsförening.

Det finns också olika föreningar som hjälper till att matcha personer med liknande intressen, till exempel Nya kompisbyrån och Kompis Sverige.

I många kommuner anordnas aktiviteter och olika mötesplatser, både för unga, vuxna och äldre. Sök på nätet för att ta reda på vad som finns där du bor.

Vad bra att du funderar på att anmäla. Ett exposekonto är aldrig okej!

Du ska inte behöva anmäla ett exposekonto ensam. Det finns många vuxna runt omkring som kan hjälpa till och ta vid när en anmälan görs. Prata med en trygg vuxen i din närhet och be om hjälp och stöd. En trygg vuxen kan exempelvis vara en förälder, någon vuxen på skolan, en kompis förälder, en tränare eller någon annan vuxen som du känner att du kan prata med.

Om du vill prata med en vuxen om exposekonton är du välkommen att chatta med Novahuset. Där kan du vara anonym och få tips om hur du kan gå vidare.

Du kan också anmäla kontot direkt till det sociala mediet eller plattformen. Du hittar en länk till Ditt Ecpat här nedanför där det finns instruktioner hur du gör. Ta hjälp av en kompis, förälder eller annan vuxen som du känner dig trygg med om du vill.

Ditt Ecpat kan också hjälpa dig att ta bort bilder och anmäla till polisen. Du kan vara anonym om du vill.

Ett exposekonto är ett konto på en social plattform eller ett socialt medie (till exempel Snapchat, Roblox, Discord, Yubo och Tik Tok ) där en person lägger ut bilder och filmer på andra med syfte att kränka den andra. För det mesta handlar det om sexuell kränkning, men det kan också handla om att den utsatte förnedras eller misshandlas.

Det kan vara brottsligt att både sprida bilder via ett exposekonto och att dela vidare bilder från ett exposekonto.

Ett exposekonto är aldrig okej!

Vad bra att du vill lämna. Det finns hjälp att få!

Socialtjänsten och polisen samarbetar så att du kan få rätt hjälp, både med sådant som rör din vardag, som skola, arbete och boende men också insatser som rör din säkerhet.

Vilken hjälp du kan få beror vilken kommun du bor i och hur gammal du är. Många kommuner har någon form av avhopparverksamhet eller SIG (social insatsgrupp) som kan stötta dig att komma vidare.

Gör så här för att få veta vilken hjälp du kan få:

1. Ta reda på namnet på den kommun du bor i.
2. Ring din kommun och be att få bli kopplad till socialtjänsten – soc. De har öppet måndagar–fredagar dagtid.
3. Säg att du vill ha hjälp att lämna ett kriminellt gäng. Du behöver inte berätta vad du heter eller vilka olagliga saker du gjort.

Den du pratar med kommer att berätta vilken hjälp just du kan få. De berättar också hur du ska göra för att få hjälpen.

Avhoppare är en person som har valt att lämna organiserad brottslighet och som behöver stöd och skydd från samhället för att kunna lämna.

Det ska finnas en hotbild mot dig, sedan tidigare eller i samband med avhoppet, för att du ska räknas som en avhoppare. 

Det finns ingen åldersgräns, även barn kan vara avhoppare.

Den här definitionen på avhoppare används av Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen.

I begreppet organiserad brottslighet ingår olika former av kriminella miljöer, såsom gängkriminalitet, våldsbejakande extremistiska miljöer och hedersrelaterade miljöer.

LSS betyder "Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade."

Det är en lag som säger att du som har vissa funktionsnedsättningar har rätt att få stöd för att kunna leva ett gott och självständigt liv. Det betyder till exempel att du ska ha möjlighet att arbeta, studera eller ha någon annan meningsfull sysselsättning.

Att ha ett beslut enligt LSS betyder att du har rätt att få vissa typer av stöd och hjälp. Det är oftast kommunen som bestämmer om du har rätt till stöd enligt LSS.

Det finns många olika sätt att dela dina erfarenheter med andra.

På föreningen Minds hemsida kan du dela din egen berättelse och läsa om andras erfarenheter. I Minds forum kan du också prata med andra om sådant som känns tufft i livet. I forumet är alla anonyma.

Om du är medlem i någon förening mot missbruk kan du dela med dig av dina erfarenheter där.

Du kan också stötta och inspirera andra genom att dela din resa här på Välfärdsguiden, under rubriken Berättelser från livet. Mejla redaktionen på berattelse@valfardsguiden.se för mer information. 

Det finns många olika sätt att träffa och umgås med andra människor när du är ny i Sverige.

Kommuner och föreningar har ibland aktiviteter för nyanlända, flyktingar och invandrare för att det ska vara lättare för dig att komma in i det svenska samhället. Kontakta din kommun eller sök på deras hemsida för att se vad som finns i din kommun.

Många kommuner och frivilligorganisationer arbetar med att hjälpa nyanlända flyktingar och invandrare att få kontakt med andra svenskar. Namnet på aktiviteten kan variera, det kan kallas språkvän, flyktingguide, fadder, mentor eller kompis.

Några exempel är Kompis Sverige och Hej främling!. Det är föreningar som vill skapa möten mellan nya och etablerade svenskar och få alla att vara med.

Om du kan prata lite eller ingen svenska och är 16 år eller äldre har du rätt att läsa sfi – svenska för invandrare. 

Det finns också många andra sätt att träna upp din svenska. 

Om du vill lära dig svenska på egen hand kan du gå till hemsidan informationsverige.se. Där hittar du övningar och filmer för att träna svenska med hjälp av en dator eller en mobiltelefon.

I många kommuner har Svenska kyrkan ett språkcafé dit alla är välkomna för att prata svenska och fika tillsammans. 

Röda korset har också språkträning i flera olika kommuner runt om i landet. 

Vill du öva din svenska, träffa nya människor och utforska olika kulturer finns också Språkcafé online via Kompis Sverige. Språkcafé online är öppet och gratis för alla, oavsett var i Sverige eller världen du befinner dig.