Könsstympning innebär att delar av en flickas eller kvinnas yttre könsorgan skärs bort eller skadas. Det görs ofta av personer som anser att det bevarar familjens heder och kontrollerar en flickas eller kvinnas sexualitet. Men enligt svensk lag och de flesta i samhället är det ett allvarligt övergrepp och en kränkning av mänskliga rättigheter.

Ingreppet sker utan samtycke och kan leda till allvarliga fysiska och psykiska problem såsom kronisk smärta, infektioner, svårigheter vid graviditet och förlossning samt trauman som påverkar livet långt efter ingreppet.

I Sverige är könsstympning förbjudet och betraktas som en allvarlig form av våld. Det är också olagligt att medverka till att någon utsätts, även om ingreppet sker i ett annat land. 

Om du eller någon du känner är drabbad har du rätt att få stöd. Det finns myndigheter, sjukvård och ideella organisationer som kan hjälpa dig att få skydd och stöd.

Om du har utsatts för könsstympning finns det hjälp att få. 

Du kan vända dig till 

• en ungdomsmottagning
• en vårdcentral
• en gynekologisk mottagning
• socialtjänsten för stöd och vård.

Om du går i skolan kan du också prata med skolsköterskan eller skolkuratorn, som kan hjälpa dig vidare.

Det finns även två specialistmottagningar i Sverige som erbjuder medicinsk och psykologisk hjälp till personer som har utsatts för könsstympning: Amelmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm och Vulvamottagningen på Angereds Närsjukhus i Göteborg. Du behöver inte bo i deras närhet för att få stöd. 

Även ideella organisationer som arbetar med frågor kring könsstympning, exempelvis föreningen Existera, kan ge råd och information om dina rättigheter.

Om du riskerar att utsättas eller är hotad, kontakta polisen på 114 14. Vid akut fara, ring 112.

Om du söker efter ett telefonnummer till en vårdkontakt kan du ibland stöta på ordet teleQ bredvid telefonnumret. 

TeleQ är ett system som används inom hälso- och sjukvården för att kunna ta emot samtal från patienter. 

Det innebär att du kommer att få lyssna på ett förinspelat röstmeddelande när du ringer upp. I meddelandet kan du till exempel få information om hur du ska komma vidare, hur lång kötiden är eller bli upplyst om när du kommer bli uppringd.

Att känna sig ensam under perioder i livet är ganska vanligt. Det finns troligen många där ute som känner som du och också letar efter nya vänner.  

Här finns några tips på hur du kan försöka träffa en ny vän:

• börja med en ny fritidsaktivitet
• testa att säga hej till någon i skolan, på jobbet, någon du brukar träffa vid busshållplatsen eller på något annat ställe där du är varje dag
• förbered frågor att ställa till någon du skulle vilja bli vän med
• lär känna nya personer online, det finns appar och sociala plattformar som riktar sig specifikt till unga, vuxna och äldre
• Gå med i en klubb eller grupp inom ett område som du är intresserad av, till exempel en bokklubb, en vandringsgrupp eller en idrottsförening
     

Det finns också olika föreningar som hjälper till att matcha personer med liknande intressen, till exempel Nya kompisbyrån och Kompis Sverige.

I många kommuner anordnas aktiviteter och olika mötesplatser, både för unga, vuxna och äldre. Sök på nätet för att ta reda på vad som finns där du bor.

En folkhögskola är en plats där du kan lära dig nya saker och utvecklas som person. Det är inte som en vanlig skola, utan mer som ett fritt och avslappnat sätt att studera. 

Du behöver vara minst 18 år för att gå på folkhögskola. Utbildningen är frivillig, så du bestämmer själv om du vill gå där.

Folkhögskolor har inte läroplaner, utan anpassar undervisningen efter dina behov. Det är vanligt att ha grupparbeten och praktiska projekt.

På folkhögskolan kan du till exempel

• läsa in grundskolan
• läsa in gymnasiet
• läsa svenska som andraspråk.

På vissa folkhögskolor kan du bo när du studerar där. Det kallas för att bo på internat.

Vad bra att du funderar på att anmäla. Ett exposekonto är aldrig okej!

Du ska inte behöva göra anmälan av ett exposekonto ensam. Det finns många vuxna runt omkring som kan hjälpa till och ta vid när en anmälan görs. Prata med en trygg vuxen i din närhet och be om hjälp och stöd. En trygg vuxen kan exempelvis vara en vårdnadshavare, någon vuxen på skolan, en kompis vårdnadshavare, en tränare eller någon annan vuxen som du känner att du kan prata med.

Om du vill prata med en vuxen om exposekonto är du välkommen att chatta med Novahuset. Där kan du vara anonym och få tips om hur du kan gå vidare.

Du kan också anmäla kontot direkt till det sociala mediet eller plattformen. Du hittar en länk till Ditt Ecpat här nedanför där det finns instruktioner hur du gör. Ta hjälp av en kompis, förälder eller annan vuxen som du känner dig trygg med om du vill.

Ditt Ecpat kan också hjälpa dig att ta bort bilder och anmäla till polisen. Du kan vara anonym om du vill.

Ett exposekonto är ett konto på en social plattform eller ett socialt medie (till exempel Snapchat, Roblox, Discord, Yubo och Tik Tok ) där en person lägger ut bilder och filmer på andra med syfte att kränka den andra. För det mesta handlar det om sexuell kränkning, men det kan också handla om att den utsatte förnedras eller misshandlas.

Det kan vara brottsligt att både sprida bilder via ett exposekonto och att dela vidare bilder från ett exposekonto.

Ett exposekonto är aldrig okej!

Läs mer under frågan “Jag har hittat ett exposekonto men vågar inte anmäla. Vad gör jag?”

CSN står för Centrala Studiestödsnämnden.

CSN är en svensk myndighet som beslutar och ansvarar för om du kan få studiemedel eller studiebidrag. 

Studiemedel kan du ha rätt till om du studerar på högskola, universitet, komvux eller yrkeshögskola. Den ena delen av studiemedlet består av bidrag som du får, den andra delen består av ett lån som du måste betala tillbaka.

Studiebidrag är pengar som du får när du läser på gymnasiet, men för att ha rätt till det måste du läsa på heltid.

Ett medberoende är när en annan människas beroende påverkar och kontrollerar en stor del av ditt liv.

Det finns en del vanliga tecken som tyder på att du har eller riskerar att utveckla medberoende.

Här är några av dem:

• Du prioriterar andras känslor och åsikter och sätter sällan dina egna behov främst.
• Du har svårt att sätta gränser och säga nej.
• Du har låg självkänsla och kämpar med att se ditt eget värde.
• Du har svårt att lämna destruktiva personer eller relationer.
• Du upplever en önskan att kontrollera någons missbruk.

Om du funderar över om du är medberoende kan det vara bra att prata med någon som har kunskap och beroenden och medberoenden. Det finns hjälp och stöttning att få både enskilt och via olika självhjälpsgrupper.

Om du är intresserad av att testa på ett jobb och någon av följande punkter stämmer in på dig kan praktik vara en möjlig väg framåt.

Arbetsförmedlingen erbjuder praktik till dig som

• är minst 25 år, inskriven som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och är eller riskerar att bli arbetslös
• deltar i jobbgarantin för ungdomar
• deltar i jobb- och utvecklingsgarantin
• deltar i etableringsprogrammet
• har fyllt 18 år och bedöms stå långt ifrån arbetsmarknaden.
• är ung och har en funktionsnedsättning.

Kontakta Arbetsförmedlingen för mer information om vad som gäller i ditt fall.

Vilken typ av sjukvård du behöver beror på hur du mår och vilka symtom du har.

Det är inte alla sjukdomar och besvär som kräver sjukvård. Ibland kan du behandla dig själv hemma. På 1177 kan du läsa mer om många sjukdomar och symtom och vad du kan göra själv.

Du kan också ringa till 1177 dygnet runt om du är osäker på när du ska söka vård. Du kan prata svenska eller engelska när du ringer.

I många fall kan du vända dig till din vårdcentral för att få hjälp. De har öppet vardagar under kontorstider.

En del vårdcentraler och sjukhus har en jouröppen mottagning för att ta emot akuta besvär även på kvällar, helger och ibland nätter. Du söker till den jouröppna mottagningen om du har besvär som inte kan vänta.

Gäller det livshotande tillstånd ska du istället åka till en akutmottagning på ett sjukhus eller ringa 112.

Oavsett till vilken mottagning du vänder dig så kan du ha rätt till tolk om du inte pratar svenska. Tolken har tystnadsplikt. Du betalar ingenting för tolkhjälp. Kontakta vården innan du kommer dit för att få hjälp på ditt språk.

Vad bra att du vill lämna. Det finns hjälp att få!

Socialtjänsten och polisen samarbetar så att du kan få rätt hjälp, både med sådant som rör din vardag, som skola, arbete och boende men också insatser som rör din säkerhet.

Vilken hjälp du kan få beror i vilken kommun du bor i och hur gammal du är. Många kommuner har någon form av avhopparverksamhet eller SIG (social insatsgrupp) som kan stötta dig att komma vidare.

Gör så här för att få veta vilken hjälp du kan få:

1. Ta reda på namnet på den kommun du bor i.
2. Ring din kommun och be att få bli kopplad till socialtjänsten – soc. De har öppet måndagar–fredagar dagtid.
3. Säg att du vill ha hjälp att lämna ett kriminellt gäng. Du behöver inte berätta vad du heter eller vilka olagliga saker du gjort.

Den du pratar med kommer att berätta vilken hjälp just du kan få. De berättar också hur du ska göra för att få hjälpen.

Avhoppare är en person som har valt att lämna organiserad brottslighet och som behöver stöd och skydd från samhället för att kunna genomföra det.

En förutsättning för att kunna bli en avhoppare är att det finns en hotbild mot dig, sedan tidigare eller i samband med avhoppet.

Det finns ingen åldersgräns, även barn kan vara avhoppare.

I begreppet organiserad brottslighet ingår olika former av kriminella miljöer, såsom gängkriminalitet, våldsbejakande extremistiska miljöer och hedersrelaterade miljöer.

Den här definitionen av avhoppare används av Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen.

Skyddad identitet innebär att dina personuppgifter skyddas. Med personuppgifter menas ditt namn, var du bor och ditt personnummer.

Du kan få skyddade personuppgifter om du eller någon i din familj är utsatt för ett allvarligt hot. 

Du kan till exempel vara hotad av

• någon i din familj
• en partner eller tidigare partner
• ett kriminellt gäng
• någon som du har vittnat mot i en rättegång
• någon du inte vet vem det är.

Det kan vara fler än du som behöver skyddad identitet. Till exempel dina föräldrar, din partner eller ditt barn.

Skyddad identitet innebär att dina personuppgifter skyddas.

Du måste ansöka om skyddade personuppgifter hos Skatteverket. Det är Skatteverket som har hand om folkbokföringsregistret där alla personuppgifter finns och i normala fall är offentliga. Det är också Skatteverket som beslutar om du får skyddade personuppgifter.

Du kan få hjälp med ansökan, till exempel av polisen, socialtjänsten i din kommun, en kvinno- eller tjejjour eller någon på en ungdomsmottagning.

När du har ansökt skickar Skatteverket en blankett till dig. Du behöver fylla i blanketten och skicka den till Skatteverket tillsammans med något som bevisar att du behöver skyddad identitet. Det kan vara ett dokument från någon på socialtjänsten, en brottsofferjour, din chef, en förening, skolan, vårdpersonal eller någon annan som kan bekräfta att du är utsatt för hot. Det kan också vara dokument från en rättegång, polisen eller sjukvården.

Du kan lita på dem som hjälper dig att ansöka om skyddad identitet. De har särskild utbildning, tystnadsplikt och får bara arbeta med detta om de är godkända av polisen.

Skyddad identitet innebär att dina personuppgifter skyddas.

Om du är utsatt för hot och våld har du rätt att få olika typer av skydd och stöd. Ett sådant skydd kan vara att skydda dina personuppgifter. Det innebär att ditt namn och adress inte längre är offentliga och det blir svårare för andra att ta reda på var du bor.

Det finns tre olika nivåer på skyddade personuppgifter:

• Sekretessmarkering - Detta skydd gör det svårare för andra att ta del av dina personuppgifter men de kan fortfarande lämnas ut om den som vill komma åt uppgifterna godkänns i en sekretessprövning.
• Skyddad folkbokföring - Detta skydd innebär att du får en ny folkbokföringsadress än den som syns offentligt. Den nya adressen är hemlig och Skatteverket hjälper dig att få tillgång till din post.
• Fingerade personuppgifter - Detta skydd används när alla andra åtgärder inte är tillräckliga, och används inte så ofta. Det innebär att du får helt nya identitetsuppgifter, såsom namn och personnummer. Din gamla identitet tas bort från folkbokföringsregistret.

Det är Skatteverket som beslutar om du får skyddade personuppgifter.

Läs mer om hur du går tillväga om du vill ansöka om skyddade personuppgifter under frågan “Hur kan jag få skyddad identitet?” här på Välfärdsguiden. 

Det korta svaret är att det egentligen inte är någon skillnad.

Många använder ordet missbruk när de pratar om att en person far illa av sitt beteende och förhållande till till exempel alkohol, droger, eller spel.

Hälso- och sjukvården använder numera begreppen skadligt bruk och beroendesyndrom samt spelberoende istället för missbruk. Dessa termer gör det lättare för sjukvården att ställa diagnoser och kunna ge personer rätt behandling och stöd.

Om du har frågor eller funderingar kring ditt eget beteende eller förhållande till alkohol, droger eller spel kan du kontakta kommunen där du bor. Där kan både “missbruk” och “skadligt beroende” förekomma. Du får hjälp oavsett vad det kallas.

Du kan också kontakta din vårdcentral, eller söka hjälp på nätet.

Du hittar många bra tips och länkar på 1177. 

LIA står för lärande i arbete och är en viktig del av utbildningen för dig som läser på en yrkeshögskola.

LIA innebär att du gör praktik på en arbetsplats och får stöd av en handledare.

Under LIA-perioden får du vidareutveckla dina kunskaper och färdigheter i en riktig arbetsmiljö. Tanken är att du ska förbereda dig för yrkeslivet under tiden du studerar.

VFU ingår i en del högskole- och universitetsutbildningar och står för verksamhetsförlagd utbildning.

VFU innebär att du gör praktik på en arbetsplats och får stöd av en handledare.

I VFU får du praktiskt testa på det du har lärt dig i skolan. Tanken är att du ska förbereda dig för yrkeslivet under tiden du studerar.

Om du är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck finns det flera verksamheter du kan vända dig till för att få hjälp.

Socialtjänsten i din kommun har ansvar för att ge stöd och skydd till personer i utsatta situationer. Du kan kontakta dem direkt och få hjälp med till exempel skyddat boende, stöd i att lämna en svår situation eller annan praktisk hjälp.

Om du är i fara ska du alltid kontakta polisen. Vid akuta situationer ringer du 112, och om det inte är akut kan du ringa 114 14.

Hälso- och sjukvården kan också ge stöd, och du kan vända dig till din vårdcentral, ungdomsmottagning eller akutmottagning om du behöver hjälp med din hälsa eller någon att prata med.

Det finns också en nationell stödtelefon, Rätt att välja, där du anonymt kan prata med någon som förstår din situation. Samtalet är gratis och syns inte på din telefonräkning.

Många ideella organisationer erbjuder också stöd, både genom samtal och praktisk hjälp. På hedersfortryck.se finns en lista på organisationer som kan hjälpa dig.

Du har rätt att leva ditt liv fritt från hot och kontroll, och det finns stöd för dig oavsett om du vill ha råd, behöver skydd eller vill lämna en svår situation.

Hedersrelaterat våld och förtryck innebär att din familj eller släkt försöker eller vill kontrollera ditt liv och dina val för att skydda sin heder. Det kan betyda att du inte får klä dig som du vill, välja din partner eller bestämma över din framtid. I vissa fall kan det handla om hot, våld eller tvång.

Det som skiljer hedersrelaterat våld från annat våld är att det ofta sker i grupp, där familjen eller släkten gemensamt utövar kontrollen. Både tjejer och killar kan utsättas, men unga kvinnor är oftast mest drabbade.

I Sverige är det olagligt att utsätta någon för hedersrelaterat våld och förtryck. Du har rätt att leva ditt liv fritt och fatta dina egna beslut.

Rehabkoordinatorer jobbar inom sjukvården, på vårdcentraler, specialistkliniker och sjukhus och stöttar dig som blivit sjukskriven.

Rehabkoordinatorn ger information, rådgivning och stöd för att underlätta att du kan återgå till ditt arbete eller kan komma in på arbetsmarknaden.

Hur stödet kan se ut varierar. Prata med din läkare eller kontakta din mottagning eller vårdcentral för att se om du kan få stöd från en rehabkoordinator och vad som gäller i ditt fall.

Det kan vara en del att tänka på när man har blivit arbetslös och hur man på bästa sätt kan komma vidare. 

Nedan finns några tips som är bra för alla att tänka på: 

• Skriv in dig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen första dagen som arbetslös. Vid inskrivningen kommer du också få mer information om det kan bli aktuellt med ett personligt samtal med en arbetsförmedlare för att få stöd att komma vidare. 
• Om du är med i någon a-kassa så kontaktar du den för att ansöka om ersättning under tiden du inte har något jobb.
• Se uppbrottet som en möjlighet att fundera över vad du vill göra framöver.
• Det finns omställningsorganisationer som kan stötta dig att komma vidare mot ett nytt jobb eller studier. Vilken organisation du vänder dig till beror på vilken arbetsgivare och jobb du precis lämnat.

Oaktsam våldtäkt är ett relativt nytt brott som tillkom i samband med den nya samtyckeslagen 2018. Brottet handlar om att någon har sex med dig utan att först vara säker på att du verkligen vill. Det måste vara frivilligt från början och under hela den sexuella handlingen.

En person kan dömas för oaktsam våldtäkt även om personen inte menade att göra något brottsligt. Det räcker att personen borde ha förstått att du kanske inte ville. Det gäller särskilt om du inte kunde säga ja eller nej, till exempel för att du sov, var berusad eller i en utsatt situation.

Din rätt att säga ja eller nej är alltid viktig. Om någon inte tar reda på om du deltar frivilligt kan den personen dömas för ett allvarligt brott och riskerar att få fängelse.

Soc eller socialen är vanliga slang för socialtjänsten. 

Socialtjänsten är en del av kommunen och har bland annat till uppgift att hjälpa barn och familjer i sociala svårigheter. Om du som vårdnadshavare eller förälder vill söka hjälp kan du kontakta socialtjänstens kontor i din hemkommun.

Läs mer om vad socialtjänsten kan ge för stöd under frågan “Vad kan jag få för stöd från socialtjänsten?”

Socialtjänsten är en del av kommunen och har till uppgift att hjälpa barn och familjer i sociala svårigheter. 

Det finns många olika typer av stöd att få, både för barn, vuxna och familjer. 

Det vanligaste är att du eller hela familjen får någon att prata med. Hen lyssnar och ger råd om vad som behöver förändras för att du och övriga i familjen ska må bra och att det ska fungera bättre hemma. 

Det kan till exempel innebära att ni får hjälp att lösa konflikter som ofta uppstår hemma hos er, att föräldrar kan få stöd i sin föräldraroll eller att barn kan få en kontaktperson eller att träffa andra barn i samma situation.

Du som är ung och funderar på om du eller din familj kan få hjälp kan surfa in på hemsidan Koll på soc. Där finns bra info för dig som är barn eller ungdom.

Grundprincipen i samtyckeslagen är att sex ska vara frivilligt och om det inte är frivilligt så är det olagligt. Det betyder att det är förbjudet att ha sex med en person som inte uttryckligen sagt ja eller aktivt visar att den vill delta.

I och med införandet av samtyckeslagen 2018 infördes det också ett nytt brott, oaktsam våldtäkt. Brottet handlar om att någon har sex med dig utan att först vara säker på att du verkligen vill. Det måste vara frivilligt från början och under hela den sexuella handlingen.

Det finns många olika utbildningar för vuxna. Här är en översikt över de vanligaste utbildningsvägarna.

• Arbetsmarknadsutbildning. Arbetsmarknadsutbildningar är yrkesinriktade utbildningar där det behövs personal. Utbildningen är för dig som är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  
  
• Folkhögskola. På folkhögskola kan du läsa in ämnen eller kurser på grundskole- eller gymnasienivå. Här finns utbildningar inriktade på olika intresseområden.
  
  
• Gymnasieutbildning. Dina chanser att få jobb ökar när du har läst in en gymnasieutbildning. En studie- och yrkesvägledare kan hjälpa dig att ta nästa steg.
  
  
• Högskola och universitet. På högskola och universitet kan du välja på enstaka kurser eller program, från grundnivå ändå upp till forskarnivå.
  
  
• Kommunernas vuxenutbildning. Kommunernas vuxenutbildning är till för dig som behöver läsa in ämnen eller kurser på grundskole- eller gymnasienivå. Här finns även olika yrkesutbildningar.
  
  
• Nationell yrkesutbildning. Nationell yrkesutbildning är en ny form av yrkesutbildning på gymnasial nivå för vuxna. Utbildningsformen sker som en pilotverksamhet under åren 2024–2026.
  
  
• Yrkeshögskola. På yrkeshögskolor hittar du utbildningar med inriktning på specifika yrken. Utbildningarna är utformade efter arbetsmarknadens behov.
  
  

Du kan läsa mer om de olika utbildningsvägarna på Arbetsförmedlingens hemsida.

Det finns flera sätt att ta reda på vilken utbildning som skulle kunna passa dig, utifrån dina intressen och mål.

Skolverket har tagit fram en utbildningsguide på nätet där du kan få information och vägledning i val av utbildning och yrke. 

Fler andra studiesajter har liknande test. Sök på yrkestest eller utbildningstest på nätet eller välj någon i länkarna här under.

Du kan också prata med en studie- och yrkesvägledare i din kommun eller på den skola du går på eller vill gå på.

Det finns flera sätt att ta reda på vilka utbildningar som leder till jobb i framtiden och vilka yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen listar yrken som ger dig goda chanser att få ett jobb i framtiden, både de som kräver och de som inte kräver högskoleutbildning. Många sajter som hjälper dig att hitta rätt utbildning använder sig av Arbetsförmedlingens lista så att du enkelt kan se om den utbildning du vill gå kommer ge dig goda möjligheter att få jobba i framtiden. 

En arbetsmarknadsutbildning kan öka dina chanser att få ett jobb. Utbildningarna gör dig redo för jobb inom yrken där det är brist på utbildad personal. Det är Arbetsförmedlingen som bestämmer vilka som kan läsa en arbetsmarknadsutbildning. Läs mer på Arbetsförmedlingens hemsida för att se om det är något som passar dig.

När du har drabbats av ett brott får du ofta mycket information på en och samma gång. Det kan vara svårt att komma ihåg vad som är viktigt för just dig att känna till. 

Brottsofferguiden kan hjälpa dig att sortera bland informationen för att du ska kunna ta till dig den information som är viktigast för dig, i den situation du befinner dig i just nu. 

Brottsofferguiden är framtagen av Brottsoffermyndigheten.

Det finns många som kan hjälpa dig om du eller dina barn är utsatta för våld i nära relation.

Du kan få hjälp av över 150 olika kvinnojourer.

Du kan också få hjälp av socialtjänsten i din kommun, eller kommunen där du befinner dig just nu. Socialtjänsten måste hjälpa dig enligt lagen.

Du kan också vända dig till vårdcentralen eller sjukhuset. De kan hjälpa dig om du är utsatt för våld, eller om har sett någon utsättas för våld.

Du kan också få hjälp av polisen. Polisen kan komma och skydda dig även om du inte väljer att göra en anmälan.

Du kan också få hjälp av Brottsofferjouren.

Ja, socialtjänstlagen bestämmer över kommunernas arbete mot våld i nära relation.

I socialtjänstlagen står det att kommunen måste ge hjälp till personer som utsatts för brott, både barn och vuxna. Det står också att:

"Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation." (kapitel 5, 11 paragrafen)

Det betyder att socialnämnden och socialförvaltningen i kommunen måste hjälpa till om du utsätts för våld i nära relation.

Socialnämnden ska också hjälpa dig som utsätter andra för våld att sluta med det.

Samsjuklighet betyder att någon har flera diagnoser eller sjukdomar samtidigt och att den ena sjukdomen kommer som en följd av den andra.

Det kan till exempel vara att få problem med psykisk ohälsa på grund av ett skadligt beroende eller att få hjärt-kärlsjukdom eller depression som en följd av diabetes.

Om du har en samsjuklighet är det till exempel viktigt att de mediciner du får för varje diagnos passar ihop. Annars kan det finnas risk för biverkningar.

Det finns mycket forskning om våld i nära relation. Det finns också mycket forskning om våld i nära relation som är skriven för människor som inte är forskare, till exempel på lättläst svenska.

Kunskapsbanken hos Nationellt centrum för kvinnofrid har samlat den svenska forskningen. Där finns också en ämnesguide om våld i nära relation.

Brottsförebyggande Rådet, BRÅ, har också samlat egen forskning om våld i nära relation i Sverige och Norden.

Det finns också många andra universitet och myndigheter som bedriver och samlar forskning om våld i nära relation eller delar av ämnet, till exempel våld mot äldre, våld mot barn, eller hedersvåld.

Både ROKS, Riksorganisationen för Kvinnojourer och Tjejjourer i Sverige, och Unizon har en lista över anslutna jourer. 

Där kan du söka efter kvinnojourer nära dig, eller kvinnojourer som har den typ av hjälp som du behöver, till exempel att prata med en advokat.

Du kan även söka efter en jour bland Välfärdsguidens vägval.

Du anmäler våld i nära relation på samma sätt som du anmäler allt annat våld: ring polisen.

Om det gäller barn, eller om det finns barn i en familj med våld, kan du också göra en orosanmälan till socialtjänsten i din kommun.

Ofta är det svårt att anmäla. Är man själv utsatt kan man vara rädd eller skämmas. Misstänker man att en vän, granne eller arbetskompis är utsatt kan det kännas obehagligt att lägga sig i.

Men det är viktigt att du vågar anmäla - det kan rädda liv!

Våld i nära relation är när en person blir utsatt för våld av någon de känner och har en relation till.

Ofta betyder det våld inom familjen eller en parrelation, till exempel våld mellan makar eller sambos, men det kan också vara barn som utsätts för våld av sina föräldrar, eller föräldrar som utsätts för våld av sina barn.

Våld i nära relation kan också betyda att man utsätts för våld av sina nära vänner, av sina nära arbetskamrater, eller våld mellan äldre och vårdpersonal.

Om du funderar på vad våld egentligen innebär, läs vidare under frågan “Vad är våld?”.

Det finns mycket information att hitta på nätet för allmänheten, för personal hos myndigheter och för vårdpersonal. 

Misstänker du att ett barn upplever våld i hemmet, ta kontakt med socialtjänsten. Om du är osäker på situationen kan du prata med socialtjänsten. Berättar du om barnets identitet kan socialtjänsten behöva hantera samtalet som en anmälan.

Det är svårt att säga hur vanligt våld i nära relation är, eftersom det är få utsatta personer som anmäler till polisen. Det kan bero på att man är rädd, eller att man känner skuld eller skam över våldet.

Men med enkäter och anonym rapportering, kan man ändå få lite svar.

Brottsförebyggande rådet rapporterar att ungefär en av fyra kvinnor i Sverige (25%) har utsatts för våld av en partner eller före detta partner. 

Nationellt Centrum för Kvinnofrid rapporterar att minst 150 000 barn lever i en familj där våld förekommer, och att minst 20 procent av kvinnorna och 8 procent av männen i Sverige har utsatts för återkommande våld av en partner eller före detta partner.

Ja, Arbetsförmedlingen arbetar mot våld i nära relation. Det betyder att de kan fråga dig om du varit utsatt för våld. Frågorna är till för att hjälpa dig hitta rätt stöd.

Om du är rädd eller hotad att bli utsatt för våld i nära relation, kan du tala om det för Arbetsförmedlingen. Då kan de anpassa ditt jobbsökande så att det blir tryggt.

Digitalt våld är våld som utövas med hjälp av digitala verktyg, till exempel nätet, appar, mobiltelefoner, datorer och liknande.

Digitalt våld kan vara att hota någon via SMS, eller att trakassera någon genom att skicka massor med SMS eller e-post till dem. Men det kan också vara att sprida bilder på någon mot hens vilja, mobba personer via sociala medier, eller att skapa fejkkonton i deras namn.

Det kan också vara att utsätta någon för grooming, det vill säga att kontakta barn och unga i sexuellt syfte, eller att tvinga någon att utöva våld mot sig själv, till exempel genom att skicka nakenbilder på sig själv.

Våld kan också handla om kontroll, till exempel att installera spionappar på någons mobil, att i hemlighet läsa deras SMS eller e-post, eller att tvinga hen att ha på GPS och visa var de befinner sig i olika appar.

Det mesta av våld som man kan göra i verkliga livet, kan även ske digitalt. Våld är alltid våld, även om man gör det på nätet eller att en person inte är medveten om att det sker.

Om du funderar på vad våld egentligen innebär, läs vidare under frågan “Vad är våld?”.

Det finns många kurser och utbildningar om våld i nära relation, både för allmänheten, för personal hos myndigheter, och för forskare och vårdpersonal.

De flesta kurserna är gratis.

Många kurser är gratis webbkurser där du själv bestämmer när du vill studera. Vissa är kurser på högskolor och universitet, flera av dem på distans. Det finns även kurser hos frivilligorganisationer.

Det finns stöd för dig som är äldre och är utsatt för våld i nära relation, och för dina anhöriga.

Du kan höra av sig till de vanliga kvinno- och mansjourerna. De kan hjälpa både dig och dina anhöriga.

I vissa kommuner finns också jourer som stöttar just äldre. 

Alla som bor i Sverige blir folkbokförda. Det betyder att du är med i ett register hos myndigheten Skatteverket. 

I folkbokföringen står bland annat vilken adress du bor på, alltså där du oftast sover. Det kallas folkbokföringsadress, eller att du är skriven på en adress. Om du flyttar behöver du berätta det för Skatteverket.

Om du vill söka stöd från en kommun är det viktigt var du är folkbokförd. Du kan oftast bara få stöd av just den kommun där du är folkbokförd. 

Om du inte är medborgare i Sverige ska du vara folkbokförd om

• du har uppehållstillstånd
• du tänker stanna i minst ett år.

Våld är många olika saker.

Det kan vara att bli slagen, nypt, eller knuffad, men även saker som att bli tagen på brösten eller könet om man inte vill, att bli tvingad att ta ett lån om man inte vill, eller att inte få gå till jobbet eller träffa sina kompisar.

Man brukar prata om några olika sorters våld:

• Fysiskt våld - till exempel slag, misshandel, skära någon med kniv.
• Sexuellt våld - till exempel att bli tafsad på, att bli tvingad till sex mot sin vilja.
• Psykiskt våld - till exempel att bli hotad, hånad (skrattad åt mot sin vilja), förnedrat eller inte få träffa sina vänner.
• Ekonomiskt våld - till exempel att bli tvingad att ge någon sina pengar, eller förbjudas att skaffa egna pengar.
• Latent våld - till exempel att vara i en situation där man känner sig hotad eller rädd.
• Bevittnat våld - till exempel att tvingas se på när någon annan blir utsatt för våld.
• Digitalt våld - till exempel att få hotfulla SMS, "dick picks", bli mobbad på nätet, eller få sina bilder spridda på nätet.

Det finns även många andra former av våld - det är svårt att säga exakt vad våld är.

Ett sätt att beskriva våld är att det är saker som får en person att känna sig rädd och på så sätt ändra vad hen gör. Psykologen Per Isdal har sammanfattat våld som:

”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något som den vill.”

LSS betyder "Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade."

Det är en lag som säger att du som har vissa funktionsnedsättningar har rätt till ett gott och självständigt liv. Det betyder till exempel att du ska ha möjlighet att arbeta, studera eller ha någon annan meningsfull sysselsättning.

Att ha ett beslut enligt LSS betyder att du har rätt att få vissa typer av stöd och hjälp. Det är oftast kommunen som bestämmer om du har rätt till stöd enligt LSS.

SoL är en förkortning för Socialtjänstlagen. 

Det är en lag som styr hur kommunernas socialtjänster arbetar, och vem som har rätt att få hjälp av dem.

Att ha ett beslut enligt SoL betyder att kommunen har beslutat att man har rätt till hjälp. Då kan man få speciella typer av stöd som man inte kan annars.

Många olika personer kan få stöd och hjälp enligt SoL, till exempel

• personer med funktionsnedsättning
• barn och unga
• äldre
• brottsoffer
• personer som inte har råd att klara sig själva
• personer som vårdar och stödjer en närstående.

Alla har rätt att söka stöd enligt SoL men alla kan inte få. Om du tror att du skulle vara behjälpt av socialtjänstens stöd kan ringa eller mejla socialtjänsten i din kommun och fråga vad som gäller i ditt fall.

Ja, det finns massor med hjälp att få om du är rädd eller tvingad att göra saker i en relation.

Det finns hjälp och stöd för dig som är utsatt, men också för dig som är anhörig, eller dig som skadar andra och vill sluta. Du kan få hjälp både genom att träffa någon, till exempel en kurator, läkare eller psykolog, som stöttar dig och på nätet.

På många ställen kan du få hjälp utan att berätta vad du heter eller var du bor.

KAA står för "kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar".

KAA ingår i skollagen och kommunerna måste hjälpa dig under 20 år som

• har gått klart grundskolan men
• inte har gått på gymnasiet eller
• har hoppat av gymnasiet och saknar gymnasiebetyg.

Varje kommun bestämmer själv vad kommunen ska göra och hur, men det ska vara saker som gör dig intresserad av att studera igen, eller som hjälper dig att skaffa ett jobb.

UVAS betyder "unga som varken arbetar eller studerar".

Förkortningen UVAS används ofta i myndighetsspråk för att prata om unga personer som

• är i åldern 16–24 år
• har tjänat mindre än ett basbelopp på ett år (cirka 60 000 kronor) 
• inte har fått pengar från CSN
• inte har varit inskrivna på en utbildning.

Du som tillhör den här gruppen kan få särskild hjälp. Till exempel har du rätt till KAA, kommunalt aktivitetsansvar för ungdomar, om du är under 20 år och inte har gått klart gymnasiet. 

Läs mer om kommunalt aktivitetsansvar under frågan “Vad betyder KAA?”.

På en yrkeshögskola kan du utbilda dig till ett jobb. Det finns flera hundra olika jobb du kan studera till på en yrkeshögskola. Det kan vara till exempel

• programmerare
• bagare
• fastighetsförvaltare
• anläggningsingenjör
• lokförare
• journalist
• och många, många fler.

På en YH-utbildning kan du läsa program eller kurser, i ett halvår upp till tre år. Du kan studera till ett specifikt yrke, eller läsa kurser som gör att du blir bättre på det du redan kan.

För att få läsa en YH-utbildning behöver du ha grundläggande behörighet. Det innebär att du måste ha en gymnasieexamen eller motsvarande kunskaper, färdigheter och kompetenser.

Om du inte har gått färdigt gymnasiet kan du studera på vuxenutbildning för att få grundläggande behörighet. Det kan du göra både inom kommunen och genom folkhögskola.

Det finns många sätt att lära sig ett yrke. Du kan till exempel

• hitta en praktikplats
• gå på en gymnasial yrkesutbildning
• gå på yrkesutbildning på en folkhögskola
• studera på universitet
• studera på en yrkeshögskola.

Försörjningsstöd betyder att du får pengar om du och din familj inte har råd att leva och bo.

Försörjningsstödet ska räcka till att betala för till exempel

• mat
• kläder
• hygienartiklar som tvål, schampo, tandborste och tandkräm
• hyra så att du kan bo i ditt hem
• el och vatten.

Det är kommunen som beslutar om du har rätt att få försörjningsstöd och hur mycket pengar du får.

Om du vill ha mer information utifrån din egen situation kan du vända dig till socialtjänsten i din kommun. Kontaktuppgifter till socialtjänsten hittar du enklast på din kommuns hemsida.

Anhörigstöd är hjälp som du kan få när du vårdar en närstående.

När en person är långvarigt sjuk eller på annat sätt har stora behov av omsorg påverkas familj och anhöriga på olika sätt. Ofta står de anhöriga för en stor del av vården och omsorgen. Även om du som anhörig gärna hjälper din närstående kan du behöva stöd för egen del. 

Det är kommunerna som ansvarar för anhörigstöd. Vad du kan få för stöd beror på i vilken kommun du bor.

Anhörigstöd kan vara att få prata om hur du mår, att träffa andra anhöriga, eller att få kunskap och information om vad du kan göra för din närstående.

Läs mer om anhörigstöd i din hemkommun på din kommuns hemsida.

SIP står för Samordnad Individuell Plan.

En SIP är en plan som kan tas fram om du behöver hjälp från både socialtjänsten i din kommun och från hälso- och sjukvården. 

En SIP gör det enklare för dig och dina myndighetskontakter att veta vem som gör vad och hur och när stödet ska ges.

Det finns många olika sätt att dela dina erfarenheter med andra.

På föreningen Minds hemsida kan du dela din egen berättelse och läsa om andras erfarenheter. I Minds forum kan du också prata med andra om sådant som känns tufft i livet. I forumet är alla anonyma.

Om du är medlem i någon förening mot missbruk kan du dela med dig av dina erfarenheter där.

Du kan också stötta och inspirera andra genom att dela din resa här på Välfärdsguiden, under rubriken Berättelser från livet. Mejla redaktionen på berattelse@valfardsguiden.se för mer information. 

Det finns många olika sätt att träffa och umgås med andra människor när du är ny i Sverige.

Kommuner och föreningar har ibland aktiviteter för nyanlända, flyktingar och invandrare för att det ska vara lättare för dig att komma in i det svenska samhället. Kontakta din kommun eller sök på deras hemsida för att se vad som finns i din kommun.

Många kommuner och frivilligorganisationer arbetar med att hjälpa nyanlända flyktingar och invandrare att få kontakt med andra svenskar. Namnet på aktiviteten kan variera, det kan kallas språkvän, flyktingguide, fadder, mentor eller kompis.

Några exempel är Kompis Sverige och Hej främling!. Det är föreningar som vill skapa möten mellan nya och etablerade svenskar och få alla att vara med.

Om du kan prata lite eller ingen svenska och är 16 år eller äldre har du rätt att läsa sfi - svenska för invandrare. 

Det finns också många andra sätt att träna upp din svenska. 

Om du vill lära dig svenska på egen hand kan du gå till hemsidan informationsverige.se. Där hittar du övningar och filmer för att träna svenska med hjälp av en dator eller en mobiltelefon.

I många kommuner har Svenska kyrkan ett språkkafé dit alla är välkomna för att prata svenska och fika tillsammans. 

Röda korset har också språkträning i flera olika kommuner runt om i landet. 

Vill du öva din svenska, träffa nya människor och utforska olika kulturer finns också Språkcafé online. Språkcafé online är öppet och gratis för alla, oavsett var i Sverige eller världen du befinner dig.

Ja. Föräldrar som arbetar eller studerar har rätt till förskola för sitt barn. Om studierna är på heltid har du rätt till förskola på heltid och om du studerar på halvtid har du rätt till förskola på halvtid. 

Även du som är arbetssökande eller föräldraledig med ett annat barn kan ha ditt barn i förskola en del av dagen. 

Läs mer på din kommuns hemsida om vilka tider som gäller i just ditt fall. 

I Skolverkets tjänst Utbildningsguiden hittar du fakta, tips och verktyg för att hitta rätt utbildning för dig.

Du kan söka bland utbildningar och kurser på folkhögskolan, komvux, universitet, högskola, yrkeshögskolan, utbildningar via Arbetsförmedlingen samt övriga konst- och kulturutbildningar.

Sfi är en förkortning för svenska för invandrare. 

Sfi är en utbildning för dig som behöver lära dig svenska.

På sfi lär du dig att prata och skriva på svenska så att du kan vara delaktig i saker som rör samhället, arbetslivet och din vardag.

Att må dåligt eller att inte vara glad kan vara en del av livet. Om det pågått under en längre tid eller om du inte vet hur du ska göra för att må bättre så finns det stöd att få.

På 1177 finns information om hur du kan hjälpa dig själv att må bättre. 

På 1177 finns också information om när och var du kan få hjälp från andra verksamheter, föreningar och myndigheter, om det behövs.

Det finns många olika stöd om du har en funktionsnedsättning. Exempelvis informerar Arbetsförmedlingen om flera olika typer av stöd. 

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för ett specifikt stöd och fattar beslut om detta.

Läs mer om stöd för dig med funktionsnedsättning på Arbetsförmedlingen.

Studiemedel är pengar som du kan få om du studerar på högskola, universitet, komvux eller yrkeshögskola.

Studiemedel två delar. Den ena delen är bidrag som du får. Den andra delen är ett lån som du måste betala tillbaka.

Det är CSN, Centrala Studiestödsnämnden, som beslutar och ansvarar för om du kan få studiemedel.

Om du har aktivitetsersättning och går i skolan kommer en handläggare från Försäkringskassan att kontakta dig innan ersättningen upphör. Du kommer att få den information du behöver av handläggaren.

Om du har aktivitetsersättning på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning är det viktigt att du skyddar din rätt att få sjukpenning ifall du skulle bli sjuk i framtiden. Om du är arbetslös ska du därför anmäla dig hos Arbetsförmedlingen som arbetssökande den första vardagen i den månad då aktivitetsersättningen tar slut.

När perioden med aktivitetsersättning tar slut finns olika möjligheter.

Du kan ha rätt till

• sjukpenning i särskilda fall
• sjukpenning
• rehabiliteringspenning
• ny aktivitetsersättning (om du är under 30 år)
• sjukersättning.

Det är Försäkringskassan som beslutar om du har rätt till ersättning.

Läs mer om de olika alternativen och vad som gäller i ditt fall på Försäkringskassans hemsida.

Aktivitetsersättning är pengar som betalas ut av Försäkringskassan.

Du kan ansöka om aktivitetsersättning om du är 19–29 år och har en funktionsnedsättning eller sjukdom som gör att du inte kan jobba heltid under minst ett år. Du kan också ansöka om aktivitetsersättning om du behöver längre tid på dig att gå klart skolan.

Det är Försäkringskassan som bestämmer om du har rätt till ersättning.

Det finns många sätt att testa vad som passar just dig utifrån dina intressen, mål och kompetenser.

På Arbetsförmedlingens hemsida kan du fylla i ett karriärstest för att se vilket yrke som skulle kunna passa dig.

Skolverket har också tagit fram en utbildningsguide på nätet där du kan få information och vägledning i val av utbildning och yrke.

Både Arbetsförmedlingen och en del kommuner har karriärvägledare som kan guida dig på din väg mot arbete eller studier. Läs mer på deras hemsidor för att se vad som gäller i ditt fall. 

Det finns också olika verktyg för karriärvägledning som du kan arbeta med på egen hand.

Du kan söka arbete på många olika sätt:

• Du kan besöka Platsbanken på Arbetsförmedlingens hemsida och söka arbete genom annonser om lediga arbeten.
• Du kan kontakta bemanningsföretag. Ett bemanningsföretag hyr ut personal till olika företag.
• Du kan kontakta rekryteringsföretag. Ett rekryteringsföretag hittar personer åt företag som vill anställa ny personal.
• Du kan svara på annonser i dagstidningar eller på Internet.
• Du kan ta direktkontakt med en arbetsgivare.
• Du kan fråga människor som du känner.

Om du har en funktionsnedsättning kan du ha rätt till olika typer av stöd. Du kan till exempel ha rätt till extra stöd när du söker jobb. 

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du har rätt till sådant stöd. 

Läs mer om stöd för dig med en funktionsnedsättning på Arbetsförmedlingen.

Läs mer om exempel på stöd för dig med en funktionsnedsättning på Arbetsförmedlingen.

Det kan vara mycket att tänka på när man startar eget företag. På verksamt.se finns samlad information, checklistor och e-tjänster från olika myndigheter för dig som ska starta eller driver företag. Här kan du också läsa om vilka myndigheter som du behöver kontakta för att komma igång, till exempel Bolagsverket och Skatteverket.

Om du har en affärsidé som du kan försörja dig på, på längre sikt, kan du ha rätt till stöd från Arbetsförmedlingen i form av exempelvis rådgivning och granskning av din affärsplan. I vissa fall kan Arbetsförmedlingen även ge starta eget-bidrag.

Arbetspraktik är en insats hos Arbetsförmedlingen för dig som deltar i något av Arbetsförmedlingens program: 

• Jobbgarantin för ungdomar.
• Jobb- och utvecklingsgarantin.
• Etableringsprogrammet.

När du deltar i ett program genom Arbetsförmedlingen kan du ha rätt att få aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning.

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du kan delta i ett program och om arbetspraktik skulle kunna hjälpa dig framåt.

När du har fått beslut om att delta i ett program kan du ansöka om ersättning hos Försäkringskassan.

Genom Arbetsförmedlingen finns det något som kallas arbetspraktik. Då får du prova på att jobba på en arbetsplats. På så sätt kan du få en viss arbetslivserfarenhet och öka dina chanser för att få ett jobb. 

Du måste vara inskriven som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. 

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för detta stöd.

Läs mer om arbetspraktik.

Arbetsförmedlingen erbjuder ett stöd till vissa personer som kallas Rusta och matcha. Här anpassas stödet utifrån vilka behov du har. En handledare hjälper dig på vägen för att hitta ett jobb eller börja studera.

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för dessa stöd.

Läs mer om Rusta och matcha.

Om du behöver stöd för att få och behålla ett jobb kan du ha rätt till att få något som kallas Introduktion till arbete hos Arbetsförmedlingen. På så sätt får du hjälp att förbereda dig inför arbete eller studier när du är osäker på din förmåga och vad som skulle kunna passa dig. 

Om du har en funktionsnedsättning kan du också be om att få stöd av en SIUS-konsulent.

SIUS betyder Särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd. Denna stödperson kan ge dig stöttning när du söker jobb men kan också ge dig stöd på arbetsplatsen eller när du gör praktik på en arbetsplats. 

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du kan få något av dessa stöd.