Soc eller socialen är vanliga slang för socialtjänsten. 

Socialtjänsten är en del av kommunen och har till uppgift att hjälpa barn och familjer i sociala svårigheter. Om du som vårdnadshavare eller förälder vill söka hjälp kan du kontakta socialtjänstens kontor i din hemkommun.

Läs mer om vad socialtjänsten kan ge för stöd under frågan “Vad kan jag få för stöd från socialtjänsten?”

Socialtjänsten är en del av kommunen och har till uppgift att hjälpa barn och familjer i sociala svårigheter. 

Det finns många olika typer av stöd att få, både för barn, vuxna och familjer. 

Det vanligaste är att du eller hela familjen får någon att prata med. Hen lyssnar och ger råd om vad som behöver förändras för att du och övriga i familjen ska må bra och att det ska fungera bättre hemma. 

Det kan till exempel innebära att ni får hjälp att lösa konflikter som ofta uppstår hemma hos er, att föräldrar kan få stöd i sin föräldraroll eller att barn kan få en kontaktperson eller att träffa andra barn i samma situation.

Du som är ung och funderar på om du eller din familj kan få hjälp kan surfa in på hemsidan Koll på soc. Där finns bra info för dig som är barn eller ungdom.

Grundprincipen i samtyckeslagen är att sex ska vara frivilligt och om det inte är frivilligt så är det olagligt. Det betyder att det är förbjudet att ha sex med en person som inte uttryckligen sagt ja eller aktivt visar att den vill delta.

I och med införandet av samtyckeslagen 2018 infördes det också ett nytt brott, oaktsam våldtäkt. Det innebär att det ställs höga krav på att gärningspersonen försäkrat sig om att offret samtyckt och att offret inte befunnit sig i en särskilt utsatt situation.

Det finns många olika utbildningar för vuxna. Här är en översikt över de vanligaste utbildningsvägarna.

• Arbetsmarknadsutbildning. Arbetsmarknadsutbildningar är yrkesinriktade utbildningar där det behövs personal. Utbildningen är för dig som är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  
  
• Folkhögskola. På folkhögskola kan du läsa in ämnen eller kurser på grundskole- eller gymnasienivå. Här finns utbildningar inriktade på olika intresseområden.
  
  
• Gymnasieutbildning. Dina chanser att få jobb ökar när du har läst in en gymnasieutbildning. En studie- och yrkesvägledare kan hjälpa dig att ta nästa steg.
  
  
• Högskola och universitet. På högskola och universitet kan du välja på enstaka kurser eller program, från grundnivå ändå upp till forskarnivå.
  
  
• Kommunernas vuxenutbildning. Kommunernas vuxenutbildning är till för dig som behöver läsa in ämnen eller kurser på grundskole- eller gymnasienivå. Här finns även olika yrkesutbildningar.
  
  
• Nationell yrkesutbildning. Nationell yrkesutbildning är en ny form av yrkesutbildning på gymnasial nivå för vuxna. Utbildningsformen sker som en pilotverksamhet under åren 2024-2026.
  
  
• Yrkeshögskola. På yrkeshögskolor hittar du utbildningar med inriktning på specifika yrken. Utbildningarna är utformade efter arbetsmarknadens behov.
  
  

Du kan läsa mer om de olika utbildningsvägarna på Arbetsförmedlingens hemsida.

Det finns flera sätt att ta reda på vilken utbildning som skulle kunna passa dig, utifrån dina intressen och mål.

Skolverket har tagit fram en utbildningsguide på nätet där du kan få information och vägledning i val av utbildning och yrke. 

Fler andra studiesajter har liknande test. Sök på yrkestest eller utbildningstest på nätet eller välj någon i länkarna här under.

Du kan också prata med en studie- och yrkesvägledare i din kommun eller på den skola du går på eller vill gå på.

Det finns flera sätt att ta reda på vilka utbildningar som leder till jobb i framtiden och vilka yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen listar yrken som ger dig goda chanser att få ett jobb i framtiden, både de som kräver och de som inte kräver högskoleutbildning. Många sajter som hjälper dig att hitta rätt utbildning använder sig av Arbetsförmedlingens lista så att du enkelt kan se om den utbildning du vill gå kommer ge dig goda möjligheter att få jobba i framtiden. 

En arbetsmarknadsutbildning kan öka dina chanser att få ett jobb. Utbildningarna gör dig redo för jobb inom yrken där det är brist på utbildad personal. Det är Arbetsförmedlingen som bestämmer vilka som kan läsa en arbetsmarknadsutbildning. Läs mer på Arbetsförmedlingens hemsida för att se om det är något som passar dig.

När du har drabbats av ett brott får du ofta mycket information på en och samma gång. Det kan vara svårt att komma ihåg vad som är viktigt för just dig att känna till. 

Brottsofferguiden kan hjälpa dig att sortera bland informationen för att du ska kunna ta till dig den information som är viktigast för dig, i den situation du befinner dig i just nu. 

Brottsofferguiden är framtagen av Brottsoffermyndigheten.

Det finns många som kan hjälpa dig om du eller dina barn är utsatta för våld i nära relation.

Du kan få hjälp av över 150 olika kvinnojourer.

Du kan också få hjälp av socialtjänsten i din kommun, eller kommunen där du befinner dig just nu. Socialtjänsten måste hjälpa dig enligt lagen.

Du kan också vända dig till vårdcentralen eller sjukhuset. De kan hjälpa dig om du är utsatt för våld, eller om har sett någon utsättas för våld.

Du kan också få hjälp av polisen. Polisen kan komma och skydda dig även om du inte väljer att göra en anmälan.

Du kan också få hjälp av Brottsofferjouren.

Ja, socialtjänstlagen bestämmer över kommunernas arbete mot våld i nära relation.

I socialtjänstlagen står det att kommunen måste ge hjälp till personer som utsatts för brott, både barn och vuxna. Det står också att:

"Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation." (kapitel 5, 11 paragrafen)

Det betyder att socialnämnden och socialförvaltningen i kommunen måste hjälpa till om du utsätts för våld i nära relation.

Socialnämnden ska också hjälpa dig som utsätter andra för våld att sluta med det.

Samsjuklighet betyder att någon har flera diagnoser eller sjukdomar samtidigt och att den ena sjukdomen kommer som en följd av den andra.

Det kan till exempel vara att få problem med psykisk ohälsa på grund av ett skadligt beroende eller att få hjärt-kärlsjukdom eller depression som en följd av diabetes.

Om du har en samsjuklighet är det till exempel viktigt att de mediciner du får för varje diagnos passar ihop. Annars kan det finnas risk för biverkningar.

Det finns mycket forskning om våld i nära relation. Det finns också mycket forskning om våld i nära relation som är skriven för människor som inte är forskare, till exempel på lättläst svenska.

Kunskapsbanken hos Nationellt centrum för kvinnofrid har samlat den svenska forskningen. Där finns också en ämnesguide om våld i nära relation.

Brottsförebyggande Rådet, BRÅ, har också samlat egen forskning om våld i nära relation i Sverige och Norden.

Det finns också många andra universitet och myndigheter som bedriver och samlar forskning om våld i nära relation eller delar av ämnet, till exempel våld mot äldre, våld mot barn, eller hedersvåld.

Både ROKS, Riksorganisationen för Kvinnojourer och Tjejjourer i Sverige, och Unizon har en lista över anslutna jourer. 

Där kan du söka efter kvinnojourer nära dig, eller kvinnojourer som har den typ av hjälp som du behöver, till exempel att prata med en advokat.

Du kan även söka efter en jour bland Välfärdsguidens vägval.

Du anmäler våld i nära relation på samma sätt som du anmäler allt annat våld: ring polisen.

Om det gäller barn, eller om det finns barn i en familj med våld, kan du också göra en orosanmälan till socialtjänsten i din kommun.

Ofta är det svårt att anmäla. Är man själv utsatt kan man vara rädd eller skämmas. Misstänker man att en vän, granne eller arbetskompis är utsatt kan det kännas obehagligt att lägga sig i.

Men det är viktigt att du vågar anmäla - det kan rädda liv!

Våld i nära relation är när en person blir utsatt för våld av någon de känner och har en relation till.

Ofta betyder det våld inom familjen eller en parrelation, till exempel våld mellan makar eller sambos, men det kan också vara barn som utsätts för våld av sina föräldrar, eller föräldrar som utsätts för våld av sina barn.

Våld i nära relation kan också betyda att man utsätts för våld av sina nära vänner, av sina nära arbetskamrater, eller våld mellan äldre och vårdpersonal.

Om du funderar på vad våld egentligen innebär, läs vidare under frågan “Vad är våld?”.

Det finns mycket information att hitta på nätet för allmänheten, för personal hos myndigheter och för vårdpersonal. 

Misstänker du att ett barn upplever våld i hemmet, ta kontakt med socialtjänsten. Om du är osäker på situationen kan du prata med socialtjänsten. Berättar du om barnets identitet kan socialtjänsten behöva hantera samtalet som en anmälan.

Det är svårt att säga hur vanligt våld i nära relation är, eftersom det är få utsatta personer som anmäler till polisen. Det kan bero på att man är rädd, eller att man känner skuld eller skam över våldet.

Men med enkäter och anonym rapportering, kan man ändå få lite svar.

Brottsförebyggande rådet rapporterar att ungefär en av fyra kvinnor i Sverige (25%) har utsatts för våld av en partner eller före detta partner. 

Nationellt Centrum för Kvinnofrid rapporterar att minst 150 000 barn lever i en familj där våld förekommer, och att minst 20 procent av kvinnorna och 8 procent av männen i Sverige har utsatts för återkommande våld av en partner eller före detta partner.

Ja, Arbetsförmedlingen arbetar mot våld i nära relation. Det betyder att de kan fråga dig om du varit utsatt för våld. Frågorna är till för att hjälpa dig hitta rätt stöd.

Om du är rädd eller hotad att bli utsatt för våld i nära relation, kan du tala om det för Arbetsförmedlingen. Då kan de anpassa ditt jobbsökande så att det blir tryggt.

Digitalt våld är våld som utövas med hjälp av digitala verktyg, till exempel nätet, appar, mobiltelefoner, datorer och liknande.

Digitalt våld kan vara att hota någon via SMS, eller att trakassera någon genom att skicka massor med SMS eller e-post till dem. Men det kan också vara att sprida bilder på någon mot hens vilja, mobba personer via sociala medier, eller att skapa fejkkonton i deras namn.

Det kan också vara att utsätta någon för grooming, det vill säga att kontakta barn och unga i sexuellt syfte, eller att tvinga någon att utöva våld mot sig själv, till exempel genom att skicka nakenbilder på sig själv.

Våld kan också handla om kontroll, till exempel att installera spionappar på någons mobil, att i hemlighet läsa deras SMS eller e-post, eller att tvinga hen att ha på GPS och visa var de befinner sig i olika appar.

Det mesta av våld som man kan göra i verkliga livet, kan även ske digitalt. Våld är alltid våld, även om man gör det på nätet eller att en person inte är medveten om att det sker.

Om du funderar på vad våld egentligen innebär, läs vidare under frågan “Vad är våld?”.

Det finns många kurser och utbildningar om våld i nära relation, både för allmänheten, för personal hos myndigheter, och för forskare och vårdpersonal.

De flesta kurserna är gratis.

Många kurser är gratis webbkurser där du själv bestämmer när du vill studera. Vissa är kurser på högskolor och universitet, flera av dem på distans. Det finns även kurser hos frivilligorganisationer.

Det finns stöd för dig som är äldre och är utsatt för våld i nära relation, och för dina anhöriga.

Du kan höra av sig till de vanliga kvinno- och mansjourerna. De kan hjälpa både dig och dina anhöriga.

Det finns också jourer som stöttar just äldre.

Alla som bor i Sverige blir folkbokförda. Det betyder att du är med i ett register hos myndigheten Skatteverket. 

I folkbokföringen står bland annat vilken adress du bor på, alltså där du oftast sover. Det kallas folkbokföringsadress, eller att du är skriven på en adress. Om du flyttar behöver du berätta det för Skatteverket.

Om du vill söka stöd i en kommun är det viktigt var du är folkbokförd, alltså var du bor. Du kan oftast bara få stöd av den kommun där du är folkbokförd. 

Om du inte är medborgare i Sverige ska du vara folkbokförd

• om du har uppehållstillstånd
• om du tänker stanna i minst ett år.

Våld är många olika saker.

Det kan vara att bli slagen, nypt, eller knuffad, men även saker som att bli tagen på brösten eller könet om man inte vill, att bli tvingad att ta ett lån om man inte vill, eller att inte få gå till jobbet eller träffa sina kompisar.

Man brukar prata om några olika sorters våld:

• Fysiskt våld - till exempel slag, misshandel, skära någon med kniv.
• Sexuellt våld - till exempel att bli tafsad på, att bli tvingad till sex mot sin vilja.
• Psykiskt våld - till exempel att bli hotad, hånad (skrattad åt mot sin vilja), förnedrat eller inte få träffa sina vänner.
• Ekonomiskt våld - till exempel att bli tvingad att ge någon sina pengar, eller förbjudas att skaffa egna pengar.
• Latent våld - till exempel att vara i en situation där man känner sig hotad eller rädd.
• Bevittnat våld - till exempel att tvingas se på när någon annan blir utsatt för våld.
• Digitalt våld - till exempel att få hotfulla SMS, "dick picks", bli mobbad på nätet, eller få sina bilder spridda på nätet.

Det finns även många andra former av våld - det är svårt att säga exakt vad våld är.

Ett sätt att beskriva våld är att det är saker som får en person att känna sig rädd och på så sätt ändra vad hen gör. Psykologen Per Isdal har sammanfattat våld som:

”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något som den vill.”

LSS betyder "Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade."

Det är en lag som säger att personer med funktionsnedsättning har rätt till ett gott och självständigt liv. Det betyder till exempel att en person med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att arbeta, studera eller ha någon annan meningsfull sysselsättning.

Att ha ett beslut enligt LSS betyder att man har rätt att få vissa typer av stöd och hjälp. Det är oftast kommunen som bestämmer om en person har rätt till stöd enligt LSS.

SoL står för Socialtjänstlagen. Det är en lag som styr hur kommunernas socialtjänster arbetar, och vem som har rätt att få hjälp av dem.

Att ha ett beslut enligt SoL betyder att kommunen har beslutat att man har rätt till hjälp. Då kan man få speciella typer av stöd som man inte kan annars.

Många olika personer kan få stöd och hjälp enligt SoL, till exempel:

• Personer med funktionsvariation
• Äldre
• Brottsoffer
• Personer som inte har råd att klara sig själva

Du kan alltid ringa eller mejla socialtjänsten i din kommun och fråga om vem som har rätt till stöd enligt SoL.

Ja, det finns massor med hjälp att få om du är rädd eller tvingad att göra saker i en relation.

Det finns hjälp och stöd för dig som är utsatt, men också för dig som är anhörig, eller dig som skadar andra och vill sluta. Du kan få hjälp både genom att träffa någon, till exempel en kurator, läkare eller psykolog, som stöttar dig och på nätet.

På många ställen kan du få hjälp utan att berätta vad du heter eller var du bor.

KAA står för "kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar".

KAA ingår i skollagen och kommunerna måste hjälpa dig under 20 år som

• har gått klart grundskolan men
• inte har gått på gymnasiet eller
• har hoppat av gymnasiet och saknar gymnasiebetyg.

Varje kommun bestämmer själv vad kommunen ska göra och hur, men det ska vara saker som gör dig intresserad av att studera igen, eller som hjälper dig att skaffa ett jobb.

UVAS betyder "unga som varken arbetar eller studerar".

Förkortningen UVAS används ofta i myndighetsspråk för att prata om unga personer som

• är i åldern 16–24 år
• har tjänat mindre än ett basbelopp på ett år (cirka 60 000 kronor) 
• inte har fått pengar från CSN
• inte har varit inskrivna på en utbildning.

Du som tillhör den här gruppen kan få särskild hjälp. Till exempel har du rätt till KAA, kommunalt aktivitetsansvar för ungdomar, om du är under 20 år och inte har gått klart gymnasiet. 

Läs mer om kommunalt aktivitetsansvar under frågan “Vad betyder KAA?”.

På en yrkeshögskola kan du utbilda dig till ett jobb. Det finns flera hundra olika jobb du kan studera till på en yrkeshögskola. Det kan vara till exempel

• programmerare
• bagare
• fastighetsförvaltare
• anläggningsingenjör
• lokförare
• journalist
• och många, många fler.

På en YH-utbildning kan du läsa program eller kurser, i ett halvår upp till tre år. Du kan studera till ett specifikt yrke, eller läsa kurser som gör att du blir bättre på det du redan kan.

För att få läsa en YH-utbildning behöver du ha grundläggande behörighet. Det innebär att du måste ha en gymnasieexamen eller motsvarande kunskaper, färdigheter och kompetenser.

Om du inte har gått färdigt gymnasiet kan du studera på vuxenutbildning för att få grundläggande behörighet. Det kan du göra både inom kommunen och genom folkhögskola.

Det finns många sätt att lära sig ett yrke. Du kan till exempel

• hitta en praktikplats
• gå på en gymnasial yrkesutbildning
• gå på yrkesutbildning på en folkhögskola
• studera på universitet
• studera på en yrkeshögskola.

Anhörigstöd är hjälp som du kan få när du vårdar en närstående.

När en person är långvarigt sjuk eller på annat sätt har stora behov av omsorg påverkas familj och anhöriga på olika sätt. Ofta står de anhöriga för en stor del av vården och omsorgen. Även om du som anhörig gärna hjälper din närstående kan du behöva stöd för egen del. 

Det är kommunerna som ansvarar för anhörigstöd. Vad du kan få för stöd beror på i vilken kommun du bor.

Anhörigstöd kan vara att få prata om hur du mår, att träffa andra anhöriga, eller att få kunskap och information om vad du kan göra för din närstående.

Läs mer om anhörigstöd i din hemkommun på din kommuns hemsida.

SIP står för Samordnad Individuell Plan. En SIP kan tas fram om du behöver hjälp från flera olika håll som hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Denna plan ska utgå från dina behov och önskemål och det stöd och den behandling du behöver. Syftet med SIP är att det ska bli ett samordnat stöd för dig även om stödet kommer från olika håll. 

Du kan själv säga att du vill ha en SIP. Prata i så fall med någon du har kontakt med på kommunen eller regionen.  

Det är din kommun och region som har ansvar för att en SIP görs för personer som behöver stöd både från hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Det finns många olika sätt som du kan dela med dig av dina erfarenheter till andra. Exempelvis kan du gå in på Mind Forum. Där kan du dela med dig till andra och både ge och få stöd. 

Läs mer om Mind Forum.

Det finns många olika sätt att träffa och umgås med andra människor när du är ny i Sverige.

Kommuner och föreningar har ibland aktiviteter för nyanlända, flyktingar och invandrare för att det ska vara lättare för dig att komma in i det svenska samhället. Kontakta din kommun eller sök på deras hemsida för att se vad som finns i din kommun.

Många kommuner och frivilligorganisationer arbetar med att hjälpa nyanlända flyktingar och invandrare att få kontakt med andra svenskar. Namnet på aktiviteten kan variera, det kan kallas språkvän, flyktingguide, fadder, mentor eller kompis.

Några exempel är Kompis Sverige och Hej främling!. Det är föreningar som vill skapa möten mellan nya och etablerade svenskar och få alla att vara med.

Det finns många olika sätt för att du ska få möjlighet att träna på din svenska. Om du vill lära dig svenska på egen hand kan du exempelvis använda dig av materialet “Lära svenska” från Informationsverige. 

I många kommuner erbjuds även så kallade Språkcafé av Svenska kyrkan. 

Röda korset erbjuder språkträning i flera olika kommuner runt om i landet. 

Svenska med baby finns på flera olika orter i Sverige och erbjuder olika gemensamma aktiviteter där du kan träffa andra människor och träna på din svenska samtidigt som du har med dig ditt barn.  

Läs mer om “Lära svenska” på Informationsverige.

Läs mer om Språkcafé på Svenska kyrkan.

Läs mer om språkträning på Röda korset.

Läs mer om Svenska med baby.

Föräldrar som arbetar eller studerar har rätt till förskola för sitt barn. Om studierna är på heltid har du rätt till förskola på heltid och om du studerar på halvtid har du rätt till förskola på halvtid. 

När du studerar och har barn kan du även ha rätt till ett så kallat tilläggsbidrag om du studerar med studiemedel. 

Läs mer om tilläggsbidrag på CSN.

I Skolverkets tjänst Utbildningsguiden hittar du fakta, tips och verktyg när du ska välja en utbildning för vuxna. Du kan söka bland utbildningar och kurser på folkhögskolan, komvux, universitet, högskola, yrkeshögskolan, utbildningar via Arbetsförmedlingen samt övriga konst- och kulturutbildningar.

I Sverige finns det något som heter Svenska för invandrare, det brukar förkortas till sfi. På sfi lär du dig att prata och skriva på svenska för att du ska kunna vara delaktig i saker som rör din vardag, samhället och i arbetslivet. 

Från och med 1 juli det år du fyller 16 år kan du börja på sfi. Att studera på sfi är gratis. Du kan inte få studiemedel från CSN (Centrala Studiestödsnämnden, den myndighet som betalar ut pengar vid studier) när du endast studerar på sfi. Det går bra att arbeta, göra praktik eller studera någon annan utbildning samtidigt som du går på sfi. 

Du kan studera på sfi på olika nivåer. Detta bestäms utifrån hur mycket svenska du kan sedan innan och om du är van vid att studera. Ta kontakt med sfi i din hemkommun för att veta mer.    

Läs mer om sfi på Skolverket.

Du kan börja med att ta kontakt med en vårdcentral, det kan antingen vara din närmaste eller någon annan vårdcentral i landet. På många vårdcentraler kan du få stödsamtal eller korttidsterapi. Då kan du till exempel få stöd i form av rådgivning, psykoterapi eller någon annan psykologisk hjälp. Det finns hjälp att få både genom att du besöker en mottagning men i vissa fall även via digitala samtal.

Sök efter din närmaste vårdcentral på 1177 Vårdguiden.

Läs mer om kontakt med psykolog eller psykoterapeut på 1177 Vårdguiden.

Det finns många olika stöd om du har en funktionsnedsättning. Exempelvis informerar Arbetsförmedlingen om flera olika typer av stöd. 

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för ett specifikt stöd och fattar beslut om detta.

Läs mer om stöd för dig med funktionsnedsättning på Arbetsförmedlingen.

Studiemedel är pengar som du kan få om du studerar på högskola, universitet, komvux eller yrkeshögskola.

Studiemedel två delar. Den ena delen är bidrag som du får. Den andra delen är ett lån som du måste betala tillbaka.

Det är CSN, Centrala Studiestödsnämnden, som beslutar och ansvarar för om du kan få studiemedel.

Om du inte har arbetat på länge och har fått aktivitetsersättning fram till månaden innan du fyller 30 år så kan du ha rätt till så kallad sjukpenning i särskilda fall.

För att få stöd för att komma närmare ett arbete kan du få ta del av Introduktion till arbete hos Arbetsförmedlingen. På så sätt får du hjälp att förbereda dig inför arbete eller studier när du är osäker på din förmåga och vad som skulle kunna passa dig. Under tiden som du deltar i ett sådant program kan du få ersättning från Försäkringskassan i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. 

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för detta stöd.

Det är Försäkringskassan som beslutar om du har rätt till ersättning.

Läs mer om Introduktion till arbete på Arbetsförmedlingen.

Läs mer om sjukpenning i särskilda fall på Försäkringskassan.

Aktivitetsersättning är pengar som betalas ut av Försäkringskassan.

Du kan ansöka om aktivitetsersättning om du är 19–29 år och har en funktionsnedsättning eller sjukdom som gör att du inte kan jobba heltid under minst ett år. Du kan också ansöka om aktivitetsersättning om du behöver längre tid på dig att gå klart skolan.

Det är Försäkringskassan som bestämmer om du har rätt till ersättning.

Det finns många sätt att testa vad som passar just dig utifrån dina intressen, mål och kompetenser.

På Arbetsförmedlingens hemsida kan du fylla i ett karriärstest för att se vilket yrke som skulle kunna passa dig.

Skolverket har också tagit fram en utbildningsguide på nätet där du kan få information och vägledning i val av utbildning och yrke.

Både Arbetsförmedlingen och en del kommuner har karriärvägledare som kan guida dig på din väg mot arbete eller studier. Läs mer på deras hemsidor för att se vad som gäller i ditt fall. 

Det finns också olika verktyg för karriärvägledning som du kan arbeta med på egen hand.

Du kan börja med att skriva in dig på Arbetsförmedlingen. Därefter ska du även boka in ett planeringssamtal med en arbetsförmedlare. På detta samtal går ni igenom dina kompetenser, mål och vilket stöd du kan få.

Läs mer om hur du skriver in dig på Arbetsförmedlingen.

Läs mer om jobbansökningar på Arbetsförmedlingen.

Läs mer om jobbsökartips på Arbetsförmedlingen.

Om du har en funktionsnedsättning kan du ha rätt till olika typer av stöd. Du kan till exempel ha rätt till extra stöd när du söker jobb. 

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du har rätt till sådant stöd. 

Läs mer om stöd för dig med en funktionsnedsättning på Arbetsförmedlingen.

Läs mer om exempel på stöd för dig med en funktionsnedsättning på Arbetsförmedlingen.

Det kan vara mycket att tänka på när man startar eget företag. På verksamt.se finns samlad information, checklistor och e-tjänster från olika myndigheter för dig som ska starta eller driver företag. Här kan du också läsa om vilka myndigheter som du behöver kontakta för att komma igång, till exempel Bolagsverket och Skatteverket.

Om du har en affärsidé som du kan försörja dig på, på längre sikt, kan du ha rätt till stöd från Arbetsförmedlingen i form av exempelvis rådgivning och granskning av din affärsplan. I vissa fall kan Arbetsförmedlingen även ge starta eget-bidrag.

Under tiden som du har Arbetspraktik, och därmed deltar i ett program genom Arbetsförmedlingen, kan du ha rätt att få aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning. 

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för att delta i ett program.

När du har fått beslut om detta kan du ansöka om ersättning hos Försäkringskassan. 

Läs mer om ersättning och program på Arbetsförmedlingen.

Läs mer om ersättning och program på Försäkringskassan.

Genom Arbetsförmedlingen finns det något som kallas Arbetspraktik. Då får du prova på att jobba på en arbetsplats. På så sätt kan du få en viss arbetslivserfarenhet och öka dina chanser för att få ett jobb. 

Du måste vara inskriven som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. 

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för detta stöd.

Läs mer om Arbetspraktik.

Arbetsförmedlingen erbjuder ett stöd till vissa personer som kallas Rusta och matcha. Här anpassas stödet utifrån vilka behov du har. En handledare hjälper dig på vägen för att hitta ett jobb eller börja studera.

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för dessa stöd.

Läs mer om Rusta och matcha.

Om du behöver stöd för att få och behålla ett jobb kan du ha rätt till att få något som kallas Introduktion till arbete hos Arbetsförmedlingen. På så sätt får du hjälp att förbereda dig inför arbete eller studier när du är osäker på din förmåga och vad som skulle kunna passa dig. 

Om du har en funktionsnedsättning kan du också be om att få stöd av en SIUS-konsulent.

SIUS betyder Särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd. Denna stödperson kan ge dig stöttning när du söker jobb men kan också ge dig stöd på arbetsplatsen eller när du gör praktik på en arbetsplats. 

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du kan få något av dessa stöd.