Validering är ett sätt att ta reda på hur mycket du kan inom ett visst område, även om du inte har något intyg på det. Det kan vara både praktiska och teoretiska saker. 

Kanske har du jobbat länge inom vården utan att ha gått någon utbildning. Då kan du få en bedömning på hur mycket du kan. Eller så har du betyg från ett annat land än Sverige. Då kan betygen bedömas i en validering.

Det spelar ingen roll hur du har lärt dig det du kan. Även kunskaper du fått på fritiden räknas.

Under valideringen bedöms dina kunskaper genom praktiska och teoretiska prov. Du får ett intyg som du kan ha med i ditt cv, och visa när du söker jobb. Intyget kan göra det lättare att få eller byta arbete. 

En validering kan också göra det enklare att läsa en utbildning. Skolan kan göra en kartläggning för att se hur mycket du redan kan. Det kan leda till att du inte behöver läsa vissa delar av utbildningen, och bli klar snabbare. Så är det till exempel på komvux, den kommunala vuxenutbildningen.

Organisationer som gör valideringar är till exempel

• Arbetsförmedlingen
• branschorganisationer
• komvux
• yrkeshögskolan. 

Om du har hamnat i en akut nödsituation och behöver hjälp på en gång ringer du 112.

Beroende på vad det gäller så kan du få hjälp av till exempel ambulans, brandkår eller polis.

Om du mår dåligt eller går i självmordstankar och behöver någon att prata med finns det många som vill hjälpa och lyssna. Här listas några av dem:

• Hjälplinjen. Ring 90390. Öppet dygnet runt, alla dagar.
• Självmordslinjen: Ring 90101 Öppet dygnet runt, alla dagar.
• Bris för barn och unga: Ring 116 111 eller chatta direkt på deras hemsida. Öppet dygnet runt, alla dagar.

Behöver du prata med någon, men läget inte är akut? Här finns fler viktiga nummer:

• Polisen. Ring 114 14 för att till exempel anmäla ett brott eller ge tips.
• 1177. Ring sjukvårdsrådgivningen 1177 om du är osäker på om du behöver vård. 
• Socialjouren. Ring Socialjouren i den kommun där du bor om du behöver socialt stöd på kvällar, nätter och helger. Det kan handla om hemlöshet, våld, missbruk, eller om du misstänker att barn far illa. Sök "socialjour” tillsammans med namnet på din kommun, på nätet. 

Hbtqia står för homosexuell, bisexuell, trans, queer, intersex och asexualitet. Pluset har lagts till för att inkludera de sexuella läggningar och könsidentiteter som går utanför hbtqia.

Ibland används inte alla bokstäver. Ibland används fler bokstäver.

H:et och b:et handlar om sexuell läggning, alltså vem du blir kär i eller attraherad av. T:et handlar om hur du definierar och uttrycker ditt kön. Q:et kan röra sexuell läggning, könsidentitet, relationer eller sexuell praktik, men kan också vara ett sätt att visa att du är kritisk mot samhällets normer.

• Homosexualitet – att bli kär i och attraherad av personer av samma kön.
• Bisexualitet – att bli kär i och attraherad av personer oavsett kön.
• Transperson – är ett paraplybegrepp som innehåller många transidentiteter, till exempel att inte identifiera sig med det kön en fick tilldelat sig vid födseln. Begreppet har inget med sexuell läggning att göra.
• Queer – en identitet som ifrågasätter normer kring kön och sexualitet.
• Intersex - handlar om att kroppen växer och utvecklas på ett sätt som inte följer förväntningarna för hur det brukar vara. Det kan synas på utsidan av kroppen, på könsorganen, och ibland kan man behöva ett blodprov för att se det. Det är något man har från födseln och kan märkas tidigt eller senare i livet.
• Asexualitet  - kan betyda att du inte känner dig attraherad av andra på ett romantiskt eller sexuellt sätt. Det kan också innebära att du inte har mycket sexlust eller inte är intresserad av att ha sex.
• + - plusset har lagts för att inkludera de sexuella läggningar och könsidentiteter som går utanför hbtqia.