Det finns mycket forskning om våld i nära relation. Det finns också mycket forskning om våld i nära relation som är skriven för människor som inte är forskare, till exempel på lättläst svenska.

Kunskapsbanken hos Nationellt centrum för kvinnofrid har samlat den svenska forskningen. Där finns också en ämnesguide om våld i nära relation.

Brottsförebyggande Rådet, BRÅ, har också samlat egen forskning om våld i nära relation i Sverige och Norden.

Det finns också många andra universitet och myndigheter som bedriver och samlar forskning om våld i nära relation eller delar av ämnet, till exempel våld mot äldre, våld mot barn, eller hedersvåld.

Både ROKS, Riksorganisationen för Kvinnojourer och Tjejjourer i Sverige, och Unizon har en lista över anslutna jourer. 

Där kan du söka efter kvinnojourer nära dig, eller kvinnojourer som har den typ av hjälp som du behöver, till exempel att prata med en advokat.

Du kan även söka efter en jour bland Välfärdsguidens vägval.

Man anmäler våld i nära relation på samma sätt som man anmäler allt annat våld: man ringer polisen.

Om det gäller barn, eller om det finns barn i en familj med våld, kan man också göra en orosanmälan till socialtjänsten i sin kommun.

Ofta är det svårt att anmäla. Är man själv utsatt kan man vara rädd eller skämmas. Misstänker man att en vän, granne eller arbetskompis är utsatt kan det kännas obehagligt att lägga sig i.

Men det är viktigt att man vågar anmäla - det kan rädda liv!

Våld i nära relation är när en person blir utsatt för våld av någon de känner och har en relation till.

Ofta betyder det våld inom familjen eller en parrelation, till exempel våld mellan makar eller sambos, men det kan också vara barn som utsätts för våld av sina föräldrar, eller föräldrar som utsätts för våld av sina barn.

Våld i nära relation kan också betyda att man utsätts för våld av sina nära vänner, av sina nära arbetskamrater, eller våld mellan äldre och vårdpersonal.

Det finns mycket information att hitta på nätet för allmänheten, för personal hos myndigheter och för vårdpersonal. 

Misstänker du att ett barn upplever våld i hemmet, ta kontakt med socialtjänsten. Om du är osäker på situationen kan du prata med socialtjänsten. Berättar du om barnets identitet kan socialtjänsten behöva hantera samtalet som en anmälan.

Det är svårt att säga hur vanligt våld i nära relation är, eftersom det är få utsatta personer som anmäler till polisen. Det kan bero på att man är rädd, eller att man känner skuld eller skam över våldet.

Men med enkäter och anonym rapportering, kan man ändå få lite svar.

Brottsförebyggande rådet rapporterar att ungefär en av fyra kvinnor i Sverige (25%) har utsatts för våld av en partner eller före detta partner. 

Nationellt Centrum för Kvinnofrid rapporterar att minst 150 000 barn lever i en familj där våld förekommer, och att minst 20 procent av kvinnorna och 8 procent av männen i Sverige har utsatts för återkommande våld av en partner eller före detta partner.

Ja, Arbetsförmedlingen arbetar mot våld i nära relation. Det betyder att de kan fråga dig om du varit utsatt för våld. Frågorna är till för att hjälpa dig hitta rätt stöd.

Om du är rädd eller hotad att bli utsatt för våld i nära relation, kan du tala om det för Arbetsförmedlingen. Då kan de anpassa ditt jobbsökande så att det blir tryggt.

Digitalt våld är våld som utövas med hjälp av digitala verktyg, till exempel nätet, appar, mobiltelefoner, datorer och liknande.

Digitalt våld kan vara att hota någon via SMS, eller att trakassera någon genom att skicka massor med SMS/epost till dem. Men det kan också vara att sprida bilder på någon mot hens vilja, mobba personer via sociala medier, eller att skapa fejkkonton i deras namn.

Det kan också vara att utsätta någon för grooming, det vill säga att kontakta barn och unga i sexuellt syfte, eller att tvinga någon att utöva våld mot sig själv, till exempel genom att skicka nakenbilder på sig själv.

Våld kan också handla om kontroll, till exempel att installera spionappar på någons mobil, att i hemlighet läsa deras SMS eller epost, eller att tvinga hen att ha på GPS och visa var de befinner sig i olika appar.

Det mesta av våld som man kan göra i verkliga livet, kan även ske digitalt. Våld är alltid våld, även om man gör det på nätet eller att en person inte är medveten om att det sker.

Det finns många kurser och utbildningar om våld i nära relation, både för allmänheten, för personal hos myndigheter, och för forskare och vårdpersonal.

De flesta kurserna är gratis.

Många kurser är gratis webbkurser där man själv bestämmer när man vill studera. Vissa är kurser på högskolor och universitet, flera av dem på distans. Det finns även kurser hos frivilligorganisationer.

Det finns stöd för äldre som är utsatta för våld i nära relation, och för deras anhöriga.

Man kan höra av sig till de vanliga kvinno- och mansjourerna. De kan hjälpa både äldre och anhöriga.

Det finns också jourer som stöttar just äldre.

Alla som bor i Sverige blir folkbokförda. Det betyder att du är med i ett register hos myndigheten Skatteverket. 

I folkbokföringen står bland annat  vilken adress du bor på, alltså där du oftast sover. Det kallas folkbokföringsadress, eller att du är skriven på en adress. Om du flyttar behöver du berätta det för Skatteverket.

Om du vill söka stöd i en kommun är det viktigt var du är folkbokförd, alltså var du bor. Du kan oftast bara få stöd av den kommun där du är folkbokförd. 

Om du inte är medborgare i Sverige ska du vara folkbokförd

• om du har uppehållstillstånd
• om du tänker stanna i minst ett år.

Våld är många olika saker.

Det kan vara att bli slagen, nypt, eller knuffad, men även saker som att bli tagen på brösten eller könet om man inte vill, att bli tvingad att ta ett lån om man inte vill, eller att inte få gå till jobbet eller träffa sina kompisar.

Man brukar prata om några olika sorters våld:

• Fysiskt våld - till exempel slag, misshandel, skära någon med kniv
• Sexuellt våld - till exempel att bli tafsad på, att bli tvingad till sex mot sin vilja
• Psykiskt våld - till exempel att bli hotad, hånad (skrattad åt mot sin vilja), förnedrat eller inte få träffa sina vänner
• Ekonomiskt våld - till exempel att bli tvingad att ge någon sina pengar, eller förbjudas att skaffa egna pengar
• Latent våld - till exempel att vara i en situation där man känner sig hotad eller rädd
• Bevittnat våld - till exempel att tvingas se på när någon annan blir utsatt för våld
• Digitalt våld - till exempel att få hotfulla SMS, "dick picks", bli mobbad på nätet, eller få sina bilder spridda på nätet

Det finns även många andra former av våld - det är svårt att säga exakt vad våld är.

Ett sätt att beskriva våld är att det är saker som får en person att känna sig rädd och på så sätt ändra vad hen gör. Psykologen Per Isdal har sammanfattat våld som:

”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något som den vill.”

LSS betyder "Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade."

Det är en lag som säger att personer med funktionsvariation har rätt till ett gott och självständigt liv. Det betyder till exempel att en person med funktionsvariation ska ha möjlighet att arbeta, studera eller ha någon annan meningsfull sysselsättning.

Att ha ett beslut enligt LSS betyder att man har rätt att få vissa typer av stöd och hjälp. Det är oftast kommunen som bestämmer om en person har rätt till stöd enligt LSS.

SoL står för Socialtjänstlagen. Det är en lag som styr hur kommunernas socialtjänster arbetar, och vem som har rätt att få hjälp av dem.

Att ha ett beslut enligt SoL betyder att kommunen har beslutat att man har rätt till hjälp. Då kan man få speciella typer av stöd som man inte kan annars.

Många olika personer kan få stöd och hjälp enligt SoL, till exempel:

• Personer med funktionsvariation
• Äldre
• Brottsoffer
• Personer som inte har råd att klara sig själva

Du kan alltid ringa eller mejla socialtjänsten i din kommun och fråga om vem som har rätt till stöd enligt SoL.

Ja, det finns massor med hjälp om man är rädd eller tvingad att göra saker i en relation.

Det finns hjälp och stöd för dig som är utsatt, men också för dig som är anhörig, eller dig som skadar andra och vill sluta. Du kan få hjälp både genom att träffa någon, till exempel en kurator, läkare eller psykolog, som stöttar dig och på nätet.

På många ställen kan du få hjälp utan att berätta vad du heter eller var du bor.

KAA står för "kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar".

KAA ingår i skollagen och kommunerna måste hjälpa ungdomar under 20 år som:

• har gått klart grundskolan men
• inte har gått på gymnasiet eller
• har hoppat av gymnasiet och saknar gymnasiebetyg.

Varje kommun bestämmer själv vad kommunen ska göra och hur, men det ska vara saker som gör ungdomarna intresserade av att studera igen, eller som hjälper dem att skaffa ett jobb.

UVAS betyder "unga som varken arbetar eller studerar".

Förkortningen UVAS används ofta i myndighetsspråk för att prata om unga personer i åldern 16-24 år som tjänat mindre än ett basbelopp (cirka 60 000 kronor) på ett år och som varken har fått pengar från CSN, eller har varit inskrivna på en utbildning.

På en yrkeshögskola kan du utbilda dig till ett jobb. Det finns flera hundra olika jobb du kan studera till på en yrkeshögskola. Det kan vara till exempel:

• programmerare
• bagare
• fastighetsförvaltare
• anläggningsingenjör
• lokförare
• journalist
• och många, många fler

På en YH-utbildning kan du läsa program eller kurser, i ett halvår upp till tre år. Du kan studera till ett specifikt yrke, eller läsa kurser som gör att du blir bättre på det du redan kan.

Det finns många sätt att lära sig ett yrke. Du kan till exempel:

• hitta en praktikplats
• studera på universitet
• studera på en yrkeshögskola

Anhörigstöd är hjälp som du kan få när du vårdar en närstående.

Om du vårdar och stöttar en närstående som är sjuk kan du själv behöva stöttning i detta. 

Det är kommunerna som ansvarar för anhörigstöd. Vad du kan få för stöd beror på i vilken kommun du bor.

Anhörigstöd kan vara att få prata om hur du mår, att träffa andra anhöriga, eller att få kunskap och information om vad du kan göra för din närstående.

Läs mer om anhörigstöd i din hemkommun på din kommuns hemsida.

SIP står för Samordnad Individuell Plan. En SIP kan tas fram om du behöver hjälp från flera olika håll som hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Denna plan ska utgå från dina behov och önskemål och det stöd och den behandling du behöver. Syftet med SIP är att det ska bli ett samordnat stöd för dig även om stödet kommer från olika håll. 

Du kan själv säga att du vill ha en SIP. Prata i så fall med någon du har kontakt med på kommunen eller regionen.  

Det är din kommun och region som har ansvar för att en SIP görs för personer som behöver stöd både från hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Det finns många olika sätt som du kan dela med dig av dina erfarenheter till andra. Exempelvis kan du gå in på Mind Forum. Där kan du dela med dig till andra och både ge och få stöd. 

Läs mer om Mind Forum.

Det finns många olika sätt att träffa och umgås med andra människor när du är ny i Sverige. Exempelvis kan du använda dig av Informationsverige.se som är en slags guide till det svenska samhället. 

Ett annat exempel är Kompis Sverige. Detta är en förening som strävar efter att skapa möten mellan nya och etablerade svenskar. 

Läs mer på Informationsverige.se.

Läs mer om Kompis Sverige.

Det finns många olika sätt för att du ska få möjlighet att träna på din svenska. Om du vill lära dig svenska på egen hand kan du exempelvis använda dig av materialet “Lära svenska” från Informationsverige. 

I många kommuner erbjuds även så kallade Språkcafé av Svenska kyrkan. 

Röda korset erbjuder språkträning i flera olika kommuner runt om i landet. 

Svenska med baby finns på flera olika orter i Sverige och erbjuder olika gemensamma aktiviteter där du kan träffa andra människor och träna på din svenska samtidigt som du har med dig ditt barn.  

Läs mer om “Lära svenska” på Informationsverige.

Läs mer om Språkcafé på Svenska kyrkan.

Läs mer om språkträning på Röda korset.

Läs mer om Svenska med baby.

Föräldrar som arbetar eller studerar har rätt till förskola för sitt barn. Om studierna är på heltid har du rätt till förskola på heltid och om du studerar på halvtid har du rätt till förskola på halvtid. 

När du studerar och har barn kan du även ha rätt till ett så kallat tilläggsbidrag om du studerar med studiemedel. 

Läs mer om tilläggsbidrag på CSN.

Det finns många olika sätt att börja studera på. Det finns yrkesinriktade utbildningar som inriktar sig på yrken där det behövs fler personer som är utbildade. Då ska du vara inskriven på Arbetsförmedlingen. 

Du kan också studera på en yrkeshögskola, den utbildningen är inriktad på ett särskilt yrke. På komvux kan du läsa in kurser från grundskolan och gymnasieskolan om det är så att du inte har godkänt betyg eller inte har läst dessa i din tidigare skolgång. På komvux finns också yrkesutbildningar och lärlingsutbildning.

På folkhögskola kan du också studera för att få en fullständig examen för grundskolan eller gymnasieskolan. Här kan du också studera för att få behörighet för att studera på högskola och universitet.

På högskola och universitet kan du läsa enstaka kurser eller hela program. Kraven för att du ska bli antagen varierar utifrån varje kurs och program. 

Läs mer om olika utbildningsvägar på Arbetsförmedlingen.

I Sverige finns det något som heter Svenska för invandrare, det brukar förkortas till sfi. På sfi lär du dig att prata och skriva på svenska för att du ska kunna vara delaktig i saker som rör din vardag, samhället och i arbetslivet. 

Från och med 1 juli det år du fyller 16 år kan du börja på sfi. Att studera på sfi är gratis. Du kan inte få studiemedel från CSN (Centrala Studiestödsnämnden, den myndighet som betalar ut pengar vid studier) när du endast studerar på sfi. Det går bra att arbeta, göra praktik eller studera någon annan utbildning samtidigt som du går på sfi. 

Du kan studera på sfi på olika nivåer. Detta bestäms utifrån hur mycket svenska du kan sedan innan och om du är van vid att studera. Ta kontakt med sfi i din hemkommun för att veta mer.    

Läs mer om sfi på Skolverket.

Du kan börja med att ta kontakt med en vårdcentral, det kan antingen vara din närmaste eller någon annan vårdcentral i landet. På många vårdcentraler kan du få stödsamtal eller korttidsterapi. Då kan du till exempel få stöd i form av rådgivning, psykoterapi eller någon annan psykologisk hjälp. Det finns hjälp att få både genom att du besöker en mottagning men i vissa fall även via digitala samtal.

Sök efter din närmaste vårdcentral på 1177 Vårdguiden.

Läs mer om kontakt med psykolog eller psykoterapeut på 1177 Vårdguiden.

Det finns många olika stöd om du har en funktionsnedsättning. Exempelvis informerar Arbetsförmedlingen om flera olika typer av stöd. 

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för ett specifikt stöd och fattar beslut om detta.

Läs mer om stöd för dig med funktionsnedsättning på Arbetsförmedlingen.

Om du fick ett icke tidsbegränsat beslut om sjukersättning innan 1 juli 2008 och inte fått ytterligare ett beslut om ökad ersättning efter det kan du fortfarande ha kvar din rätt till sjukersättning om du vill arbeta. Innan du börjar arbeta måste du ansöka om något som kallas steglös avräkning.

Om du vill arbeta ideellt behöver du inte göra någon ansökan. 

Om du fick beslut om sjukersättning den 1 juli 2008 och efter det och har haft sjukersättning i minst ett år kan du prova att arbeta medan din sjukersättning pausas. Om du skulle bli sjuk igen har du kvar rätten till din sjukersättning. Innan du börjar arbeta måste du ansöka om något som kallas vilande sjukersättning. Du kan ha vilande sjukersättning under högst två år. 

Det är viktigt att du anmäler alla förändringar till Försäkringskassan som kan påverka rätten till din sjukersättning och storleken på denna.  

Läs mer om att arbeta med sjukersättning på Försäkringskassan.

Om du fick ett icke tidsbegränsat beslut om sjukersättning innan 1 juli 2008 och inte fått ytterligare ett beslut om ökad ersättning efter det behövs ingen ansökan om du vill börja studera. 

Om du fick beslut om sjukersättning den 1 juli 2008 och efter det och har haft sjukersättning i minst ett år kan du pausa den under tiden du studerar, högst under två år. Under tiden som du studerar kan du ha rätt till studiemedel från CSN. Oavsett om du studerar heltid eller deltid vilas hela din ersättning. 

Ansök om detta på Försäkringskassan innan du börjar studera. 

Det är viktigt att anmäla alla förändringar som kan påverka din ersättning.

Läs mer om sjukersättning och studier på Försäkringskassan.

Studiemedel är pengar som du kan få om du studerar på högskola, universitet, komvux eller yrkeshögskola.

Studiemedel två delar. Den ena delen är bidrag som du får. Den andra delen är ett lån som du måste betala tillbaka.

Det är CSN, Centrala Studiestödsnämnden, som beslutar och ansvarar för om du kan få studiemedel. 

Om du inte har arbetat på länge och har fått aktivitetsersättning fram till månaden innan du fyller 30 år så kan du ha rätt till så kallad sjukpenning i särskilda fall.

För att få stöd för att komma närmare ett arbete kan du få ta del av Introduktion till arbete hos Arbetsförmedlingen. På så sätt får du hjälp att förbereda dig inför arbete eller studier när du är osäker på din förmåga och vad som skulle kunna passa dig. Under tiden som du deltar i ett sådant program kan du få ersättning från Försäkringskassan i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. 

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för detta stöd.

Det är Försäkringskassan som beslutar om du har rätt till ersättning.

Läs mer om Introduktion till arbete på Arbetsförmedlingen.

Läs mer om sjukpenning i särskilda fall på Försäkringskassan.

Aktivitetsersättning kan du få mellan att du är 19 till 29 år. Aktivitetsersättning får du om du har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som hindrar dig från att arbeta under minst ett år. 

Det är Försäkringskassan som beslutar om du har rätt till ersättning.

Läs mer om aktivitetsersättning på Försäkringskassan.

Det finns många olika sätt att testa vad som skulle passa just dig utifrån dina intressen, mål och kompetenser. Du kan börja med att fylla i Arbetsförmedlingens test om vilket yrke som skulle kunna passa dig. I vissa kommuner kan du också boka ett möte med en karriärvägledare. Det finns också olika verktyg för karriärvägledning som du kan arbeta med på egen hand.

Läs mer om karriärtestet på Arbetsförmedlingen.

Läs mer om karriärvägledning på egen hand på Arbetsförmedlingen.

Läs mer om karriärvägledning på Arbetsförmedlingen.

Du kan börja med att skriva in dig på Arbetsförmedlingen. Därefter ska du även boka in ett planeringssamtal med en arbetsförmedlare. På detta samtal går ni igenom dina kompetenser, mål och vilket stöd du kan få.

Läs mer om hur du skriver in dig på Arbetsförmedlingen.

Läs mer om jobbansökningar på Arbetsförmedlingen.

Läs mer om jobbsökartips på Arbetsförmedlingen.

Om du har en funktionsnedsättning kan du ha rätt till olika typer av stöd. Du kan till exempel ha rätt till extra stöd när du söker jobb. 

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du har rätt till sådant stöd. 

Läs mer om stöd för dig med en funktionsnedsättning på Arbetsförmedlingen.

Läs mer om exempel på stöd för dig med en funktionsnedsättning på Arbetsförmedlingen.

Om du har en noggrant planerad affärsidé som visar på hur du kan försörja dig framöver så kan du ha rätt till stöd från Arbetsförmedlingen i form av exempelvis rådgivning och granskning av din affärsplan. I vissa fall beviljar även Arbetsförmedlingen starta eget-bidrag.

Läs mer om att starta eget på Arbetsförmedlingen.

Läs mer om starta eget-bidrag på Arbetsförmedlingen.

Läs information till företag från olika myndigheter på Verksamt.se.

Under tiden som du har Arbetspraktik, och därmed deltar i ett program genom Arbetsförmedlingen, kan du ha rätt att få aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning. 

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för att delta i ett program.

När du har fått beslut om detta kan du ansöka om ersättning hos Försäkringskassan. 

Läs mer om ersättning och program på Arbetsförmedlingen.

Läs mer om ersättning och program på Försäkringskassan.

Genom Arbetsförmedlingen finns det något som kallas Arbetspraktik. Då får du prova på att jobba på en arbetsplats. På så sätt kan du få en viss arbetslivserfarenhet och öka dina chanser för att få ett jobb. 

Du måste vara inskriven som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. 

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för detta stöd.

Läs mer om Arbetspraktik.

Arbetsförmedlingen erbjuder ett stöd till vissa personer som kallas Rusta och matcha. Här anpassas stödet utifrån vilka behov du har. En handledare hjälper dig på vägen för att hitta ett jobb eller börja studera.

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för dessa stöd.

Läs mer om Rusta och matcha.

Om du behöver stöd för att få och behålla ett jobb kan du ha rätt till att få något som kallas Introduktion till arbete hos Arbetsförmedlingen. På så sätt får du hjälp att förbereda dig inför arbete eller studier när du är osäker på din förmåga och vad som skulle kunna passa dig. 

Om du har en funktionsnedsättning kan du också be om att få stöd av en SIUS-konsulent.

SIUS betyder Särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd. Denna stödperson kan ge dig stöttning när du söker jobb men kan också ge dig stöd på arbetsplatsen eller när du gör praktik på en arbetsplats. 

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du kan få något av dessa stöd.