Få svar på dina vanligaste frågor
Använd sökfunktionen och skriv in ett ord du vill söka på eller välj bland ämneskategorierna nedan.
Alla vanliga frågor
Om du själv vårdar och stöttar en närstående som är sjuk kan du själv behöva stöttning i detta.
Det är kommunerna som ansvarar för anhörigstöd.
Läs mer om anhörigstöd i din hemkommun.
SIP står för Samordnad Individuell Plan. En SIP kan tas fram om du behöver hjälp från flera olika håll som hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Denna plan ska utgå från dina behov och önskemål och det stöd och den behandling du behöver. Syftet med SIP är att det ska bli ett samordnat stöd för dig även fast stödet kommer från olika håll.
Du kan själv säga att du vill ha en SIP. Prata i så fall med någon du har kontakt med på kommunen eller regionen.
Det är din kommun och region som har ansvar för att en SIP görs för personer som behöver stöd både från hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
Det finns många olika sätt som du kan dela med dig av dina erfarenheter till andra. Exempelvis kan du gå in på Mind Forum. Där kan du dela med dig till andra och både ge och få stöd.
Det finns många olika sätt att träffa och umgås med andra människor när du är ny i Sverige. Exempelvis kan du använda dig av Informationsverige.se som är en slags guide till det svenska samhället. Informationsverige.se har en aktivitetskalender där du kan söka på aktiviteter i Sverige.
Ett annat exempel är Kompis Sverige. Detta är en förening som strävar efter att skapa möten mellan nya och etablerade svenskar.
Det finns många olika sätt för att du ska få möjlighet att träna på din svenska. Om du vill lära dig svenska på egen hand kan du exempelvis använda dig av materialet “Lära svenska” från Informationsverige.
I många kommuner erbjuds även så kallade Språkcafé av Svenska kyrkan.
Röda korset erbjuder språkträning i flera olika kommuner runt om i landet.
Svenska med baby finns på flera olika orter i Sverige och erbjuder olika gemensamma aktiviteter där du kan träffa andra människor och träna på din svenska samtidigt som du har med dig ditt barn.
Läs mer om “Lära svenska” på Informationsverige.
Läs mer om Språkcafé på Svenska kyrkan.
Föräldrar som arbetar eller studerar har rätt till förskola för sitt barn. Om studierna är på heltid har du rätt till förskola på heltid och om du studerar på halvtid har du rätt till förskola på halvtid.
När du studerar och har barn kan du även ha rätt till ett så kallat Tilläggsbidrag om du studerar med studiemedel.
Det finns många olika sätt att börja studera på. Det finns yrkesinriktade utbildningar som inriktar sig på yrken där det behövs fler personer som är utbildade. Då ska du vara inskriven på Arbetsförmedlingen.
Du kan också studera på en yrkeshögskola, den utbildningen är inriktad på ett särskilt yrke. På Komvux kan du läsa in kurser från grundskolan och gymnasieskolan om det är så att du inte har godkänt betyg eller inte har läst dessa i din tidigare skolgång. På Komvux finns också yrkesutbildningar och lärlingsutbildning.
På Folkhögskola kan du också studera för att få en fullständig examen för grundskolan eller gymnasieskolan. Här kan du också studera för att få behörighet för att studera på högskola och universitet.
På högskola och universitet kan du läsa enstaka kurser eller hela program. Kraven för att du ska bli antagen varierar utifrån varje kurs och program.
I Sverige finns det något som heter Svenska för invandrare, det brukar förkortas till SFI. På SFI lär du dig att prata och skriva på svenska för att du ska kunna vara delaktig i saker som rör din vardag, samhället och i arbetslivet.
Från och med 1 juli det år du fyller 16 år kan du börja på SFI. Att studera på SFI är gratis. Du kan inte få studiemedel från CSN (Centrala Studiestödsnämnden, den myndighet som betalar ut pengar vid studier) under tiden du studerar på SFI. Det går bra att arbeta, göra praktik eller studera någon annan utbildning samtidigt som du går på SFI.
Du kan studera på SFI på olika nivåer. Detta bestäms utifrån hur mycket svenska du kan sedan innan och om du är van vid att studera. Ta kontakt med SFI i din hemkommun för att veta mer.
Du kan börja med att ta kontakt med en vårdcentral, det kan antingen vara din närmaste eller någon annan vårdcentral i landet. På många vårdcentraler kan du få stödsamtal eller korttidsterapi. Då kan du till exempel få stöd i form av rådgivning, psykoterapi eller någon annan psykologisk hjälp. Det finns hjälp att få både genom att du besöker en mottagning men i vissa fall även via digitala samtal.
Sök efter din närmaste vårdcentral på 1177 Vårdguiden.
Läs mer om kontakt med psykolog eller psykoterapeut på 1177 Vårdguiden.
Det finns många olika stöd om du har en funktionsnedsättning. Exempelvis informerar Arbetsförmedlingen om flera olika typer av stöd.
Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för ett specifikt stöd och fattar beslut om detta.
Läs mer om stöd för dig med funktionsnedsättning på Arbetsförmedlingen.
Om du fick ett icke tidsbegränsat beslut om sjukersättning innan 1 juli 2008 och inte fått ytterligare ett beslut om ökad ersättning efter det kan du fortfarande ha kvar din rätt till sjukersättning om du vill arbeta. Innan du börjar arbeta måste du ansöka om något som kallas steglös avräkning.
Om du vill arbeta ideellt behöver du inte göra någon ansökan.
Om du fick beslut om sjukersättning den 1 juli 2008 och efter det och har haft sjukersättning i minst ett år kan du prova att arbeta medan din sjukersättning pausas. Om du skulle bli sjuk igen har du kvar rätten till din sjukersättning. Innan du börjar arbeta måste du ansöka om något som kallas vilande sjukersättning. Du kan ha vilande sjukersättning under högst två år.
Det är viktigt att du anmäler alla förändringar till Försäkringskassan som kan påverka rätten till din sjukersättning och storleken på denna.
Läs mer om att arbeta med sjukersättning på Försäkringskassan.
Om du fick ett icke tidsbegränsat beslut om sjukersättning innan 1 juli 2008 och inte fått ytterligare ett beslut om ökad ersättning efter det behövs ingen ansökan om du vill börja studera.
Om du fick beslut om sjukersättning den 1 juli 2008 och efter det och har haft sjukersättning i minst ett år kan du pausa den under tiden du studerar, högst under två år. Under tiden som du studerar kan du ha rätt till studiemedel från CSN. Oavsett om du studerar heltid eller deltid vilas hela din ersättning.
Ansök om detta på Försäkringskassan innan du börjar studera.
Det är viktigt att anmäla alla förändringar som kan påverka din ersättning.
Studiemedel kan du ha rätt till om du studerar på högskola, universitet, komvux eller yrkeshögskola. Den ena delen av studiemedlet består av bidrag som du får, den andra delen består av ett lån som du måste betala tillbaka.
Det är CSN, Centrala Studiestödsnämnden, som beslutar och ansvarar för om du kan få studiemedel.
Läs mer om studiemedel på CSN.
Om du inte har arbetat på länge och har fått aktivitetsersättning fram till månaden innan du fyller 30 år så kan du ha rätt till så kallad sjukpenning i särskilda fall.
För att få stöd för att komma närmare ett arbete kan du få ta del av Introduktion till arbete hos Arbetsförmedlingen. På så sätt får du hjälp att förbereda dig inför arbete eller studier när du är osäker på din förmåga och vad som skulle kunna passa dig. Under tiden som du deltar i ett sådant program kan du få ersättning från Försäkringskassan i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning.
Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för detta stöd.
Det är Försäkringskassan som beslutar om du har rätt till ersättning.
Läs mer om Introduktion till arbete på Arbetsförmedlingen.
Läs mer om sjukpenning i särskilda fall på Försäkringskassan.
Aktivitetsersättning kan du få mellan att du är 19 till 29 år. Aktivitetsersättning får du om du har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som hindrar dig från att arbeta under minst ett år.
Det är Försäkringskassan som beslutar om du har rätt till ersättning.
Det finns många olika sätt att testa vad som skulle passa just dig utifrån dina intressen, mål och kompetenser. Du kan börja med att fylla i Arbetsförmedlingens test om vilket yrke som skulle kunna passa dig. I vissa kommuner kan du också boka ett möte med en karriärvägledare. Det finns också olika verktyg för karriärvägledning som du kan arbeta med på egen hand.
Läs mer om karriärstestet på Arbetsförmedlingen.
Läs mer om karriärvägledning på egen hand på Arbetsförmedlingen.
Du kan börja med att skriva in dig på Arbetsförmedlingen. Därefter ska du även boka in ett planeringssamtal med en arbetsförmedlare. På detta samtal går ni igenom dina kompetenser, mål och vilket stöd du kan få.
Läs mer om hur du skriver in dig på Arbetsförmedlingen.
Om du har en funktionsnedsättning kan du ha rätt till olika typer av stöd. Du kan till exempel ha rätt till extra stöd när du söker jobb.
Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du har rätt till sådant stöd.
Läs mer om stöd för dig med en funktionsnedsättning på Arbetsförmedlingen.
Läs mer om exempel på stöd för dig med en funktionsnedsättning på Arbetsförmedlingen.
Om du har en noggrant planerad affärsidé som visar på hur du kan försörja dig framöver så kan du ha rätt till stöd från Arbetsförmedlingen i form av exempelvis rådgivning och granskning av din affärsplan. I vissa fall beviljar även Arbetsförmedlingen starta eget-bidrag.
Läs mer om att starta eget på Arbetsförmedlingen.
Läs mer om starta eget-bidrag på Arbetsförmedlingen.
Läs information till företag från olika myndigheter på Verksamt.se.
Under tiden som du har Arbetspraktik, och därmed deltar i ett program genom Arbetsförmedlingen, kan du ha rätt att få aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning.
Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för att delta i ett program.
När du har fått beslut om detta kan du ansöka om ersättning hos Försäkringskassan.
Genom Arbetsförmedlingen finns det något som kallas Arbetspraktik. Då får du prova på att jobba på en arbetsplats. På så sätt kan du få en viss arbetslivserfarenhet och öka dina chanser för att få ett jobb.
Du måste vara inskriven som arbetssökande på Arbetsförmedlingen.
Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för detta stöd.
Arbetsförmedlingen erbjuder ett stöd till vissa personer som kallas Rusta och matcha. Här anpassas stödet utifrån vilka behov du har. En handledare hjälper dig på vägen för att hitta ett jobb eller börja studera.
Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för dessa stöd.
För att få stöd för att komma närmare ett arbete kan du ha rätt till att få ta del av något som kallas Introduktion till arbete hos Arbetsförmedlingen. På så sätt får du hjälp att förbereda dig inför arbete eller studier när du är osäker på din förmåga och vad som skulle kunna passa dig.
Om du har en funktionsnedsättning kan Arbetsförmedlingen också bedöma att du är i behov av en så kallad SIUS-konsulent, Särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd. Denna stödperson kan ge dig stöttning när du söker jobb men kan också ge dig stöd ute på själva arbetsplatsen eller praktiken.
Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för dessa stöd.
Läs mer om Introduktion till arbete.