Ja, Arbetsförmedlingen arbetar mot våld i nära relation. Det betyder att de kan fråga dig om du varit utsatt för våld. Frågorna är till för att hjälpa dig hitta rätt stöd.

Om du är rädd eller hotad att bli utsatt för våld i nära relation, kan du tala om det för Arbetsförmedlingen. Då kan de anpassa ditt jobbsökande så att det blir tryggt.

Alla som bor i Sverige blir folkbokförda. Det betyder att du är med i ett register hos myndigheten Skatteverket. 

I folkbokföringen står bland annat  vilken adress du bor på, alltså där du oftast sover. Det kallas folkbokföringsadress, eller att du är skriven på en adress. Om du flyttar behöver du berätta det för Skatteverket.

Om du vill söka stöd i en kommun är det viktigt var du är folkbokförd, alltså var du bor. Du kan oftast bara få stöd av den kommun där du är folkbokförd. 

Om du inte är medborgare i Sverige ska du vara folkbokförd

• om du har uppehållstillstånd
• om du tänker stanna i minst ett år.

LSS betyder "Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade."

Det är en lag som säger att personer med funktionsvariation har rätt till ett gott och självständigt liv. Det betyder till exempel att en person med funktionsvariation ska ha möjlighet att arbeta, studera eller ha någon annan meningsfull sysselsättning.

Att ha ett beslut enligt LSS betyder att man har rätt att få vissa typer av stöd och hjälp. Det är oftast kommunen som bestämmer om en person har rätt till stöd enligt LSS.

KAA står för "kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar".

KAA ingår i skollagen och kommunerna måste hjälpa ungdomar under 20 år som:

• har gått klart grundskolan men
• inte har gått på gymnasiet eller
• har hoppat av gymnasiet och saknar gymnasiebetyg.

Varje kommun bestämmer själv vad kommunen ska göra och hur, men det ska vara saker som gör ungdomarna intresserade av att studera igen, eller som hjälper dem att skaffa ett jobb.

UVAS betyder "unga som varken arbetar eller studerar".

Förkortningen UVAS används ofta i myndighetsspråk för att prata om unga personer i åldern 16-24 år som tjänat mindre än ett basbelopp (cirka 60 000 kronor) på ett år och som varken har fått pengar från CSN, eller har varit inskrivna på en utbildning.

På en yrkeshögskola kan du utbilda dig till ett jobb. Det finns flera hundra olika jobb du kan studera till på en yrkeshögskola. Det kan vara till exempel:

• programmerare
• bagare
• fastighetsförvaltare
• anläggningsingenjör
• lokförare
• journalist
• och många, många fler

På en YH-utbildning kan du läsa program eller kurser, i ett halvår upp till tre år. Du kan studera till ett specifikt yrke, eller läsa kurser som gör att du blir bättre på det du redan kan.

Det finns många sätt att lära sig ett yrke. Du kan till exempel:

• hitta en praktikplats
• studera på universitet
• studera på en yrkeshögskola

Det finns många olika stöd om du har en funktionsnedsättning. Exempelvis informerar Arbetsförmedlingen om flera olika typer av stöd. 

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för ett specifikt stöd och fattar beslut om detta.

Läs mer om stöd för dig med funktionsnedsättning på Arbetsförmedlingen.

Om du fick ett icke tidsbegränsat beslut om sjukersättning innan 1 juli 2008 och inte fått ytterligare ett beslut om ökad ersättning efter det kan du fortfarande ha kvar din rätt till sjukersättning om du vill arbeta. Innan du börjar arbeta måste du ansöka om något som kallas steglös avräkning.

Om du vill arbeta ideellt behöver du inte göra någon ansökan. 

Om du fick beslut om sjukersättning den 1 juli 2008 och efter det och har haft sjukersättning i minst ett år kan du prova att arbeta medan din sjukersättning pausas. Om du skulle bli sjuk igen har du kvar rätten till din sjukersättning. Innan du börjar arbeta måste du ansöka om något som kallas vilande sjukersättning. Du kan ha vilande sjukersättning under högst två år. 

Det är viktigt att du anmäler alla förändringar till Försäkringskassan som kan påverka rätten till din sjukersättning och storleken på denna.  

Läs mer om att arbeta med sjukersättning på Försäkringskassan.

Det finns många olika sätt att testa vad som skulle passa just dig utifrån dina intressen, mål och kompetenser. Du kan börja med att fylla i Arbetsförmedlingens test om vilket yrke som skulle kunna passa dig. I vissa kommuner kan du också boka ett möte med en karriärvägledare. Det finns också olika verktyg för karriärvägledning som du kan arbeta med på egen hand.

Läs mer om karriärtestet på Arbetsförmedlingen.

Läs mer om karriärvägledning på egen hand på Arbetsförmedlingen.

Läs mer om karriärvägledning på Arbetsförmedlingen.

Du kan börja med att skriva in dig på Arbetsförmedlingen. Därefter ska du även boka in ett planeringssamtal med en arbetsförmedlare. På detta samtal går ni igenom dina kompetenser, mål och vilket stöd du kan få.

Läs mer om hur du skriver in dig på Arbetsförmedlingen.

Läs mer om jobbansökningar på Arbetsförmedlingen.

Läs mer om jobbsökartips på Arbetsförmedlingen.

Om du har en funktionsnedsättning kan du ha rätt till olika typer av stöd. Du kan till exempel ha rätt till extra stöd när du söker jobb. 

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du har rätt till sådant stöd. 

Läs mer om stöd för dig med en funktionsnedsättning på Arbetsförmedlingen.

Läs mer om exempel på stöd för dig med en funktionsnedsättning på Arbetsförmedlingen.

Om du har en noggrant planerad affärsidé som visar på hur du kan försörja dig framöver så kan du ha rätt till stöd från Arbetsförmedlingen i form av exempelvis rådgivning och granskning av din affärsplan. I vissa fall beviljar även Arbetsförmedlingen starta eget-bidrag.

Läs mer om att starta eget på Arbetsförmedlingen.

Läs mer om starta eget-bidrag på Arbetsförmedlingen.

Läs information till företag från olika myndigheter på Verksamt.se.

Under tiden som du har Arbetspraktik, och därmed deltar i ett program genom Arbetsförmedlingen, kan du ha rätt att få aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning. 

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för att delta i ett program.

När du har fått beslut om detta kan du ansöka om ersättning hos Försäkringskassan. 

Läs mer om ersättning och program på Arbetsförmedlingen.

Läs mer om ersättning och program på Försäkringskassan.

Genom Arbetsförmedlingen finns det något som kallas Arbetspraktik. Då får du prova på att jobba på en arbetsplats. På så sätt kan du få en viss arbetslivserfarenhet och öka dina chanser för att få ett jobb. 

Du måste vara inskriven som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. 

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för detta stöd.

Läs mer om Arbetspraktik.

Arbetsförmedlingen erbjuder ett stöd till vissa personer som kallas Rusta och matcha. Här anpassas stödet utifrån vilka behov du har. En handledare hjälper dig på vägen för att hitta ett jobb eller börja studera.

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för dessa stöd.

Läs mer om Rusta och matcha.

Om du behöver stöd för att få och behålla ett jobb kan du ha rätt till att få något som kallas Introduktion till arbete hos Arbetsförmedlingen. På så sätt får du hjälp att förbereda dig inför arbete eller studier när du är osäker på din förmåga och vad som skulle kunna passa dig. 

Om du har en funktionsnedsättning kan du också be om att få stöd av en SIUS-konsulent.

SIUS betyder Särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd. Denna stödperson kan ge dig stöttning när du söker jobb men kan också ge dig stöd på arbetsplatsen eller när du gör praktik på en arbetsplats. 

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du kan få något av dessa stöd.