Om du behöver hjälp att sköta din ekonomi eller att ansöka om saker som du har rätt till i samhället, kan få hjälp av en så kallad god man eller en förvaltare.

Du kan till exempel få hjälp att

• betala räkningar
• söka färdtjänst eller hemtjänst
• ansöka om olika bidrag.

Stödet finns för dig som är gammal, sjuk eller har en funktionsnedsättning.

Skillnaden mellan en god man och en förvaltare är att en förvaltare får ta beslut utan att fråga dig. Det får inte en god man.

Förvaltaren lyssnar fortfarande på dig, och så långt det är möjligt ska förvaltaren ta reda på vad du vill. Men förvaltaren bestämmer vad som är bäst att göra utifrån ditt behov.

Om du behöver hjälp att sköta din ekonomi eller att ansöka om saker som du har rätt till i samhället, kan få hjälp av en så kallad god man. God man är bara en titel och kan vara en kvinna eller en man.

En god man kan till exempel hjälpa dig att

• betala räkningar
• söka färdtjänst eller hemtjänst
• ansöka om olika bidrag.

Stödet finns för dig som är gammal, sjuk eller har en funktionsnedsättning.

En god man kan du få om det inte finns någon annan som kan hjälpa dig.

Skyddad identitet innebär att dina personuppgifter skyddas. Med personuppgifter menas ditt namn, var du bor och ditt personnummer.

Du kan få skyddade personuppgifter om du eller någon i din familj är utsatt för ett allvarligt hot. 

Du kan till exempel vara hotad av

• någon i din familj
• en partner eller tidigare partner
• ett kriminellt gäng
• någon som du har vittnat mot i en rättegång
• någon du inte vet vem det är.

Det kan vara fler än du som behöver skyddad identitet. Till exempel dina föräldrar, din partner eller ditt barn.

Skyddad identitet innebär att dina personuppgifter skyddas.

Du måste ansöka om skyddade personuppgifter hos Skatteverket. Det är Skatteverket som har hand om folkbokföringsregistret där alla personuppgifter finns och i normala fall är offentliga. Det är också Skatteverket som beslutar om du får skyddade personuppgifter.

Du kan få hjälp med ansökan, till exempel av polisen, socialtjänsten i din kommun, en kvinno- eller tjejjour eller någon på en ungdomsmottagning.

När du har ansökt skickar Skatteverket en blankett till dig. Du behöver fylla i blanketten och skicka den till Skatteverket tillsammans med något som bevisar att du behöver skyddad identitet. Det kan vara ett dokument från någon på socialtjänsten, en brottsofferjour, din chef, en förening, skolan, vårdpersonal eller någon annan som kan bekräfta att du är utsatt för hot. Det kan också vara dokument från en rättegång, polisen eller sjukvården.

Du kan lita på dem som hjälper dig att ansöka om skyddad identitet. De har särskild utbildning, tystnadsplikt och får bara arbeta med detta om de är godkända av polisen.

Skyddad identitet innebär att dina personuppgifter skyddas.

Om du är utsatt för hot och våld har du rätt att få olika typer av skydd och stöd. Ett sådant skydd kan vara att skydda dina personuppgifter. Det innebär att ditt namn och adress inte längre är offentliga och det blir svårare för andra att ta reda på var du bor.

Det finns tre olika nivåer på skyddade personuppgifter:

• Sekretessmarkering - Detta skydd gör det svårare för andra att ta del av dina personuppgifter men de kan fortfarande lämnas ut om den som vill komma åt uppgifterna godkänns i en sekretessprövning.
• Skyddad folkbokföring - Detta skydd innebär att du får en ny folkbokföringsadress än den som syns offentligt. Den nya adressen är hemlig och Skatteverket hjälper dig att få tillgång till din post.
• Fingerade personuppgifter - Detta skydd används när alla andra åtgärder inte är tillräckliga, och används inte så ofta. Det innebär att du får helt nya identitetsuppgifter, såsom namn och personnummer. Din gamla identitet tas bort från folkbokföringsregistret.

Det är Skatteverket som beslutar om du får skyddade personuppgifter.

Läs mer om hur du går tillväga om du vill ansöka om skyddade personuppgifter under frågan “Hur kan jag få skyddad identitet?” här på Välfärdsguiden. 

Soc eller socialen är vanliga slang för socialtjänsten. 

Socialtjänsten är en del av kommunen och har bland annat till uppgift att hjälpa barn och familjer i sociala svårigheter. Om du som vårdnadshavare eller förälder vill söka hjälp kan du kontakta socialtjänstens kontor i din hemkommun.

Läs mer om vad socialtjänsten kan ge för stöd under frågan “Vad kan jag få för stöd från socialtjänsten?”

Socialtjänsten är en del av kommunen och har till uppgift att hjälpa barn och familjer i sociala svårigheter. 

Det finns många olika typer av stöd att få, både för barn, vuxna och familjer. 

Det vanligaste är att du eller hela familjen får någon att prata med. Hen lyssnar och ger råd om vad som behöver förändras för att du och övriga i familjen ska må bra och att det ska fungera bättre hemma. 

Det kan till exempel innebära att ni får hjälp att lösa konflikter som ofta uppstår hemma hos er, att föräldrar kan få stöd i sin föräldraroll eller att barn kan få en kontaktperson eller att träffa andra barn i samma situation.

Du som är ung och funderar på om du eller din familj kan få hjälp kan surfa in på hemsidan Koll på soc. Där finns bra info för dig som är barn eller ungdom.

Alla som bor i Sverige blir folkbokförda. Det betyder att du är med i ett register hos myndigheten Skatteverket. 

I folkbokföringen står bland annat vilken adress du bor på, alltså där du oftast sover. Det kallas folkbokföringsadress, eller att du är skriven på en adress. Om du flyttar behöver du berätta det för Skatteverket.

Om du vill söka stöd från en kommun är det viktigt var du är folkbokförd. Du kan oftast bara få stöd av just den kommun där du är folkbokförd. 

Om du inte är medborgare i Sverige ska du vara folkbokförd om

• du har uppehållstillstånd
• du tänker stanna i minst ett år.

LSS betyder "Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade."

Det är en lag som säger att du som har vissa funktionsnedsättningar har rätt till ett gott och självständigt liv. Det betyder till exempel att du ska ha möjlighet att arbeta, studera eller ha någon annan meningsfull sysselsättning.

Att ha ett beslut enligt LSS betyder att du har rätt att få vissa typer av stöd och hjälp. Det är oftast kommunen som bestämmer om du har rätt till stöd enligt LSS.

SoL är en förkortning för Socialtjänstlagen. 

Det är en lag som styr hur kommunernas socialtjänster arbetar, och vem som har rätt att få hjälp av dem.

Att ha ett beslut enligt SoL betyder att kommunen har beslutat att man har rätt till hjälp. Då kan man få speciella typer av stöd som man inte kan annars.

Många olika personer kan få stöd och hjälp enligt SoL, till exempel

• personer med funktionsnedsättning
• barn och unga
• äldre
• brottsoffer
• personer som inte har råd att klara sig själva
• personer som vårdar och stödjer en närstående.

Alla har rätt att söka stöd enligt SoL men alla kan inte få. Om du tror att du skulle vara behjälpt av socialtjänstens stöd kan ringa eller mejla socialtjänsten i din kommun och fråga vad som gäller i ditt fall.

Anhörigstöd är hjälp som du kan få när du vårdar en närstående.

När en person är långvarigt sjuk eller på annat sätt har stora behov av omsorg påverkas familj och anhöriga på olika sätt. Ofta står de anhöriga för en stor del av vården och omsorgen. Även om du som anhörig gärna hjälper din närstående kan du behöva stöd för egen del. 

Det är kommunerna som ansvarar för anhörigstöd. Vad du kan få för stöd beror på i vilken kommun du bor.

Anhörigstöd kan vara att få prata om hur du mår, att träffa andra anhöriga, eller att få kunskap och information om vad du kan göra för din närstående.

Läs mer om anhörigstöd i din hemkommun på din kommuns hemsida.

Ja. Föräldrar som arbetar eller studerar har rätt till förskola för sitt barn. Om studierna är på heltid har du rätt till förskola på heltid och om du studerar på halvtid har du rätt till förskola på halvtid. 

Även du som är arbetssökande eller föräldraledig med ett annat barn kan ha ditt barn i förskola en del av dagen. 

Läs mer på din kommuns hemsida om vilka tider som gäller i just ditt fall.