Det finns många kurser och utbildningar om våld i nära relation, både för allmänheten, för personal hos myndigheter, och för forskare och vårdpersonal.

De flesta kurserna är gratis.

Många kurser är gratis webbkurser där man själv bestämmer när man vill studera. Vissa är kurser på högskolor och universitet, flera av dem på distans. Det finns även kurser hos frivilligorganisationer.

Alla som bor i Sverige blir folkbokförda. Det betyder att du är med i ett register hos myndigheten Skatteverket. 

I folkbokföringen står bland annat  vilken adress du bor på, alltså där du oftast sover. Det kallas folkbokföringsadress, eller att du är skriven på en adress. Om du flyttar behöver du berätta det för Skatteverket.

Om du vill söka stöd i en kommun är det viktigt var du är folkbokförd, alltså var du bor. Du kan oftast bara få stöd av den kommun där du är folkbokförd. 

Om du inte är medborgare i Sverige ska du vara folkbokförd

• om du har uppehållstillstånd
• om du tänker stanna i minst ett år.

LSS betyder "Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade."

Det är en lag som säger att personer med funktionsvariation har rätt till ett gott och självständigt liv. Det betyder till exempel att en person med funktionsvariation ska ha möjlighet att arbeta, studera eller ha någon annan meningsfull sysselsättning.

Att ha ett beslut enligt LSS betyder att man har rätt att få vissa typer av stöd och hjälp. Det är oftast kommunen som bestämmer om en person har rätt till stöd enligt LSS.

KAA står för "kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar".

KAA ingår i skollagen och kommunerna måste hjälpa ungdomar under 20 år som:

• har gått klart grundskolan men
• inte har gått på gymnasiet eller
• har hoppat av gymnasiet och saknar gymnasiebetyg.

Varje kommun bestämmer själv vad kommunen ska göra och hur, men det ska vara saker som gör ungdomarna intresserade av att studera igen, eller som hjälper dem att skaffa ett jobb.

UVAS betyder "unga som varken arbetar eller studerar".

Förkortningen UVAS används ofta i myndighetsspråk för att prata om unga personer i åldern 16-24 år som tjänat mindre än ett basbelopp (cirka 60 000 kronor) på ett år och som varken har fått pengar från CSN, eller har varit inskrivna på en utbildning.

På en yrkeshögskola kan du utbilda dig till ett jobb. Det finns flera hundra olika jobb du kan studera till på en yrkeshögskola. Det kan vara till exempel:

• programmerare
• bagare
• fastighetsförvaltare
• anläggningsingenjör
• lokförare
• journalist
• och många, många fler

På en YH-utbildning kan du läsa program eller kurser, i ett halvår upp till tre år. Du kan studera till ett specifikt yrke, eller läsa kurser som gör att du blir bättre på det du redan kan.

Det finns många sätt att lära sig ett yrke. Du kan till exempel:

• hitta en praktikplats
• studera på universitet
• studera på en yrkeshögskola

Föräldrar som arbetar eller studerar har rätt till förskola för sitt barn. Om studierna är på heltid har du rätt till förskola på heltid och om du studerar på halvtid har du rätt till förskola på halvtid. 

När du studerar och har barn kan du även ha rätt till ett så kallat tilläggsbidrag om du studerar med studiemedel. 

Läs mer om tilläggsbidrag på CSN.

Det finns många olika sätt att börja studera på. Det finns yrkesinriktade utbildningar som inriktar sig på yrken där det behövs fler personer som är utbildade. Då ska du vara inskriven på Arbetsförmedlingen. 

Du kan också studera på en yrkeshögskola, den utbildningen är inriktad på ett särskilt yrke. På komvux kan du läsa in kurser från grundskolan och gymnasieskolan om det är så att du inte har godkänt betyg eller inte har läst dessa i din tidigare skolgång. På komvux finns också yrkesutbildningar och lärlingsutbildning.

På folkhögskola kan du också studera för att få en fullständig examen för grundskolan eller gymnasieskolan. Här kan du också studera för att få behörighet för att studera på högskola och universitet.

På högskola och universitet kan du läsa enstaka kurser eller hela program. Kraven för att du ska bli antagen varierar utifrån varje kurs och program. 

Läs mer om olika utbildningsvägar på Arbetsförmedlingen.

I Sverige finns det något som heter Svenska för invandrare, det brukar förkortas till sfi. På sfi lär du dig att prata och skriva på svenska för att du ska kunna vara delaktig i saker som rör din vardag, samhället och i arbetslivet. 

Från och med 1 juli det år du fyller 16 år kan du börja på sfi. Att studera på sfi är gratis. Du kan inte få studiemedel från CSN (Centrala Studiestödsnämnden, den myndighet som betalar ut pengar vid studier) när du endast studerar på sfi. Det går bra att arbeta, göra praktik eller studera någon annan utbildning samtidigt som du går på sfi. 

Du kan studera på sfi på olika nivåer. Detta bestäms utifrån hur mycket svenska du kan sedan innan och om du är van vid att studera. Ta kontakt med sfi i din hemkommun för att veta mer.    

Läs mer om sfi på Skolverket.

Om du fick ett icke tidsbegränsat beslut om sjukersättning innan 1 juli 2008 och inte fått ytterligare ett beslut om ökad ersättning efter det behövs ingen ansökan om du vill börja studera. 

Om du fick beslut om sjukersättning den 1 juli 2008 och efter det och har haft sjukersättning i minst ett år kan du pausa den under tiden du studerar, högst under två år. Under tiden som du studerar kan du ha rätt till studiemedel från CSN. Oavsett om du studerar heltid eller deltid vilas hela din ersättning. 

Ansök om detta på Försäkringskassan innan du börjar studera. 

Det är viktigt att anmäla alla förändringar som kan påverka din ersättning.

Läs mer om sjukersättning och studier på Försäkringskassan.

Studiemedel är pengar som du kan få om du studerar på högskola, universitet, komvux eller yrkeshögskola.

Studiemedel två delar. Den ena delen är bidrag som du får. Den andra delen är ett lån som du måste betala tillbaka.

Det är CSN, Centrala Studiestödsnämnden, som beslutar och ansvarar för om du kan få studiemedel.