Nedan följer några konkreta tips på hur du som vuxen kan göra skillnad för ett barn som far illa.

• Våga fråga. Många barn tycker att det är svårt att berätta med en gång. Får du inget svar så fråga igen. Och igen.
• Lös inte allt på en gång. Om ett barn berättar för dig hur det är hemma är det viktigaste att du lyssnar in barnet och visar att du finns tillgänglig, inte att du försöker lösa allt på en gång. Att du frågar, stannar upp och lyssnar på svaret är viktigt för att barnet ska känna sig sedd.
• Ta hjälp om du behöver. Våga prata om din oro med dina egna vänner, för att få stöd för din egen del. Att känna oro för barn är inte ovanligt bland vuxna, så ta hjälp av varandra. Du kan även vända dig till en organisation som arbetar med barn för att få vägledning. Du kan också tipsa barnet du oroar dig för att organisationen finns, till exempel Bris eller Maskrosbarn.
• Anmäl din oro för barnet. Om du är orolig för att ett barn far illa ska du anmäla det till socialtjänsten i din kommun. Du kan vara anonym om du vill. Du anmäler inte vårdnadshavaren utan din oro för hur barnet har det. Berätta för barnet att du funderar på att föra en orosanmälan och vad som kommer att hända så att det inte känns som att du agerar över huvudet på barnet. Fortsätt att finnas där för barnet även efter anmälan. 

Välkommen att kontakta Bris vuxentelefon för ytterligare vägledning.

Socialtjänsten ska ge stöd och hjälp till personer som har det svårt ekonomiskt och socialt men även till äldre och personer med funktionsnedsättning. Stödet finns bland annat för att du ska känna dig mer trygg i din vardag och för att du ska känna dig delaktig i samhället.

Den nya socialtjänstlagen trädde i kraft den 1 juli 2025. Nedan hittar du några viktiga förändringar:

• Socialtjänsten ska arbeta mer förebyggande. Det betyder att du ska kunna höra av dig och få hjälp innan problem uppstår eller växer. Det betyder också att det ska gå snabbare och vara enklare att få stöd.
• Socialtjänsten ska vara lättillgänglig. Det betyder att det ska vara lätt för dig att komma i kontakt med Socialtjänsten, oavsett vem du är.
• Socialtjänsten ska främja jämställda levnadsvillkor. Det betyder att  kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter när de kommer i kontakt med socialtjänsten eller får stöd.
• Socialtjänsten ska bedriva verksamhet i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det betyder att det ska finnas bevis för att det stöd som socialtjänsten erbjuder dig ska vara bra för dig. Stödet ska också vara mer anpassat efter din livssituation. 

Att vara maskrosbarn innebär att du har en förälder som mår psykiskt dåligt eller som utsätter dig för våld eller som har ett missbruk. Missbruk kan till exempel betyda att någon av dina föräldrar dricker för mycket eller knarkar. 

Om du känner dig osäker på om du är ett maskrosbarn, så kan du fylla i ett test. Testet är för dig som är mellan 13–19 år och som har det kämpigt hemma. Du kan svara på frågorna helt anonymt. 

Oavsett om du är ett maskrosbarn eller inte, så finns det hjälp och stöd att få ifall du känner att det inte känns bra hemma. Här nedan hittar du några organisationer som ska ge stöd.

Om du har hamnat i en akut nödsituation och behöver hjälp på en gång ringer du 112.

Beroende på vad det gäller så kan du få hjälp av till exempel ambulans, brandkår eller polis.

Om du mår dåligt eller går i självmordstankar och behöver någon att prata med finns det många som vill hjälpa och lyssna. Här listas några av dem:

• Hjälplinjen. Ring 90390. Öppet dygnet runt, alla dagar.
• Självmordslinjen: Ring 90101 Öppet dygnet runt, alla dagar.
• Bris för barn och unga: Ring 116 111 eller chatta direkt på deras hemsida. Öppet dygnet runt, alla dagar.

Behöver du prata med någon, men läget inte är akut? Här finns fler viktiga nummer:

• Polisen. Ring 114 14 för att till exempel anmäla ett brott eller ge tips.
• 1177. Ring sjukvårdsrådgivningen 1177 om du är osäker på om du behöver vård. 
• Socialjouren. Ring Socialjouren i den kommun där du bor om du behöver socialt stöd på kvällar, nätter och helger. Det kan handla om hemlöshet, våld, missbruk, eller om du misstänker att barn far illa. Sök "socialjour” tillsammans med namnet på din kommun, på nätet. 

Hbtqia står för homosexuell, bisexuell, trans, queer, intersex och asexualitet. Pluset har lagts till för att inkludera de sexuella läggningar och könsidentiteter som går utanför hbtqia.

Ibland används inte alla bokstäver. Ibland används fler bokstäver.

H:et och b:et handlar om sexuell läggning, alltså vem du blir kär i eller attraherad av. T:et handlar om hur du definierar och uttrycker ditt kön. Q:et kan röra sexuell läggning, könsidentitet, relationer eller sexuella beteenden eller handlingar, men kan också vara ett sätt att visa att du är kritisk mot samhällets normer.

• Homosexualitet – att bli kär i och attraherad av personer av samma kön.
• Bisexualitet – att bli kär i och attraherad av personer oavsett kön.
• Transperson – är ett paraplybegrepp som innehåller många transidentiteter, till exempel att inte identifiera sig med det kön en fick tilldelat sig vid födseln. Begreppet har inget med sexuell läggning att göra.
• Queer – en identitet som ifrågasätter normer kring kön och sexualitet.
• Intersex - handlar om att kroppen växer och utvecklas på ett sätt som inte följer förväntningarna för hur det brukar vara. Det kan synas på utsidan av kroppen, på könsorganen, och ibland kan man behöva ett blodprov för att se det. Det är något man har från födseln och kan märkas tidigt eller senare i livet.
• Asexualitet  - kan betyda att du inte känner dig attraherad av andra på ett romantiskt eller sexuellt sätt. Det kan också innebära att du inte har mycket sexlust eller inte är intresserad av att ha sex.
• + - plusset har lagts för att inkludera de sexuella läggningar och könsidentiteter som går utanför hbtqia.

Sexuella övergrepp är när någon gör sexuella saker mot dig som du inte kan förstå eller säga ja till. Om du är under 15 år skyddar lagen dig från sexuella handlingar med vuxna eller äldre barn. Om du är mellan 15 och 18 år är du också skyddad om den andra personen har makt över dig, till exempel om det är en lärare, tränare eller någon annan du är beroende av.

Om du är under 15 år får ingen vuxen eller äldre barn göra sexuella saker med dig. Om du är mellan 15 och 18 år gäller samma skydd om personen har makt över dig.

Fysiska övergrepp kan vara att någon rör vid dina privata delar eller tvingar dig att röra vid deras könsorgan.

Icke-fysiska övergrepp kan vara att tvinga dig att titta på pornografi, visa din kropp eller smygtitta när du badar eller byter om.

Lagen skyddar dig eftersom du inte kan förstå eller säga ja till sexuella handlingar på samma sätt som vuxna, särskilt om den andra personen har makt över dig.

Egenremiss betyder att du själv hör av dig till en vårdenhet för att söka hälso- eller sjukvård. En vanlig remiss skickas annars av vårdpersonal, till exempel av en läkare eller sjuksköterska.

Många mottagningar berättar om du kan komma dit med egenremiss eller om du måste ha en remiss från vården. Den informationen finns oftast på 1177.se. Ibland behöver du vara inloggad för att kunna se informationen.

Egenremiss kan också heta egen vårdbegäran eller egenanmälan.

Remisser används inom hälso- och sjukvården och inom tandvården och innebär att en vårdenhet frågar en annan vårdenhet om de kan ta över ansvaret och stödet för en patient.

Till exempel så kan en läkare på vårdcentralen skicka en remiss till öron-näsa-hals-avdelningen på sjukhuset, för att du ska få så bra vård som möjligt. Remissen innehåller information om vad du behöver få för vård, till exempel en undersökning eller en behandling. 

Remisser används också inom politiken. När regeringen ska ta ställning till ett förslag vill de först veta vad myndigheter, organisationer och andra intressenter tycker om förslaget. Det kallas att förslaget skickas på remiss. 

Även allmänheten har rätt att lämna synpunkter på en remiss.

Könsstympning innebär att delar av en flickas eller kvinnas yttre könsorgan skärs bort eller skadas. Det görs ofta av personer som anser att det bevarar familjens heder och kontrollerar en flickas eller kvinnas sexualitet. Men enligt svensk lag och de flesta i samhället är det ett allvarligt övergrepp och en kränkning av mänskliga rättigheter.

Ingreppet sker utan samtycke och kan leda till allvarliga fysiska och psykiska problem såsom kronisk smärta, infektioner, svårigheter vid graviditet och förlossning samt trauman som påverkar livet långt efter ingreppet.

I Sverige är könsstympning förbjudet och betraktas som en allvarlig form av våld. Det är också olagligt att medverka till att någon utsätts, även om ingreppet sker i ett annat land. 

Om du eller någon du känner är drabbad har du rätt att få stöd. Det finns myndigheter, sjukvård och ideella organisationer som kan hjälpa dig att få skydd och stöd.

Om du har utsatts för könsstympning finns det hjälp att få. 

Du kan vända dig till 

• en ungdomsmottagning
• en vårdcentral
• en gynekologisk mottagning
• socialtjänsten för stöd och vård.

Om du går i skolan kan du också prata med skolsköterskan eller skolkuratorn, som kan hjälpa dig vidare.

Det finns även två specialistmottagningar i Sverige som erbjuder medicinsk och psykologisk hjälp till personer som har utsatts för könsstympning: Amelmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm och Vulvamottagningen på Angereds Närsjukhus i Göteborg. Du behöver inte bo i deras närhet för att få stöd. 

Även ideella organisationer som arbetar med frågor kring könsstympning, exempelvis föreningen Existera, kan ge råd och information om dina rättigheter.

Om du riskerar att utsättas eller är hotad, kontakta polisen på 114 14. Vid akut fara, ring 112.

Om du söker efter ett telefonnummer till en vårdkontakt kan du ibland stöta på ordet teleQ bredvid telefonnumret.

TeleQ är ett system som används inom hälso- och sjukvården för att kunna ta emot samtal från patienter.

Det innebär att du kommer att få lyssna på ett förinspelat röstmeddelande när du ringer upp. I meddelandet kan du till exempel få information om hur du ska komma vidare, hur lång kötiden är eller bli upplyst om när du kommer bli uppringd.

Vad bra att du funderar på att anmäla. Ett exposekonto är aldrig okej!

Du ska inte behöva göra anmälan av ett exposekonto ensam. Det finns många vuxna runt omkring som kan hjälpa till och ta vid när en anmälan görs. Prata med en trygg vuxen i din närhet och be om hjälp och stöd. En trygg vuxen kan exempelvis vara en vårdnadshavare, någon vuxen på skolan, en kompis vårdnadshavare, en tränare eller någon annan vuxen som du känner att du kan prata med.

Om du vill prata med en vuxen om exposekonto är du välkommen att chatta med Novahuset. Där kan du vara anonym och få tips om hur du kan gå vidare.

Du kan också anmäla kontot direkt till det sociala mediet eller plattformen. Du hittar en länk till Ditt Ecpat här nedanför där det finns instruktioner hur du gör. Ta hjälp av en kompis, förälder eller annan vuxen som du känner dig trygg med om du vill.

Ditt Ecpat kan också hjälpa dig att ta bort bilder och anmäla till polisen. Du kan vara anonym om du vill.

Ett exposekonto är ett konto på en social plattform eller ett socialt medie (till exempel Snapchat, Roblox, Discord, Yubo och Tik Tok ) där en person lägger ut bilder och filmer på andra med syfte att kränka den andra. För det mesta handlar det om sexuell kränkning, men det kan också handla om att den utsatte förnedras eller misshandlas.

Det kan vara brottsligt att både sprida bilder via ett exposekonto och att dela vidare bilder från ett exposekonto.

Ett exposekonto är aldrig okej!

Läs mer under frågan “Jag har hittat ett exposekonto men vågar inte anmäla. Vad gör jag?”

Ett medberoende är när en annan människas beroende påverkar och kontrollerar en stor del av ditt liv.

Det finns en del vanliga tecken som tyder på att du har eller riskerar att utveckla medberoende.

Här är några av dem:

• Du prioriterar andras känslor och åsikter och sätter sällan dina egna behov främst.
• Du har svårt att sätta gränser och säga nej.
• Du har låg självkänsla och kämpar med att se ditt eget värde.
• Du har svårt att lämna destruktiva personer eller relationer.
• Du upplever en önskan att kontrollera någons missbruk.

Om du funderar över om du är medberoende kan det vara bra att prata med någon som har kunskap och beroenden och medberoenden. Det finns hjälp och stöttning att få både enskilt och via olika självhjälpsgrupper.

Vilken typ av sjukvård du behöver beror på hur du mår och vilka symtom du har.

Det är inte alla sjukdomar och besvär som kräver sjukvård. Ibland kan du behandla dig själv hemma. På 1177 kan du läsa mer om många sjukdomar och symtom och vad du kan göra själv.

Du kan också ringa till 1177 dygnet runt om du är osäker på när du ska söka vård. Du kan prata svenska eller engelska när du ringer.

I många fall kan du vända dig till din vårdcentral för att få hjälp. De har öppet vardagar under kontorstider.

En del vårdcentraler och sjukhus har en jouröppen mottagning för att ta emot akuta besvär även på kvällar, helger och ibland nätter. Du söker till den jouröppna mottagningen om du har besvär som inte kan vänta.

Gäller det livshotande tillstånd ska du istället åka till en akutmottagning på ett sjukhus eller ringa 112.

Oavsett till vilken mottagning du vänder dig så kan du ha rätt till tolk om du inte pratar svenska. Tolken har tystnadsplikt. Du betalar ingenting för tolkhjälp. Kontakta vården innan du kommer dit för att få hjälp på ditt språk.

Skyddad identitet innebär att dina personuppgifter skyddas. Med personuppgifter menas ditt namn, var du bor och ditt personnummer.

Du kan få skyddade personuppgifter om du eller någon i din familj är utsatt för ett allvarligt hot. 

Du kan till exempel vara hotad av

• någon i din familj
• en partner eller tidigare partner
• ett kriminellt gäng
• någon som du har vittnat mot i en rättegång
• någon du inte vet vem det är.

Det kan vara fler än du som behöver skyddad identitet. Till exempel dina föräldrar, din partner eller ditt barn.

Skyddad identitet innebär att dina personuppgifter skyddas.

Du måste ansöka om skyddade personuppgifter hos Skatteverket. Det är Skatteverket som har hand om folkbokföringsregistret där alla personuppgifter finns och i normala fall är offentliga. Det är också Skatteverket som beslutar om du får skyddade personuppgifter.

Du kan få hjälp med ansökan, till exempel av polisen, socialtjänsten i din kommun, en kvinno- eller tjejjour eller någon på en ungdomsmottagning.

När du har ansökt skickar Skatteverket en blankett till dig. Du behöver fylla i blanketten och skicka den till Skatteverket tillsammans med något som bevisar att du behöver skyddad identitet. Det kan vara ett dokument från någon på socialtjänsten, en brottsofferjour, din chef, en förening, skolan, vårdpersonal eller någon annan som kan bekräfta att du är utsatt för hot. Det kan också vara dokument från en rättegång, polisen eller sjukvården.

Du kan lita på dem som hjälper dig att ansöka om skyddad identitet. De har särskild utbildning, tystnadsplikt och får bara arbeta med detta om de är godkända av polisen.

Skyddad identitet innebär att dina personuppgifter skyddas.

Om du är utsatt för hot och våld har du rätt att få olika typer av skydd och stöd. Ett sådant skydd kan vara att skydda dina personuppgifter. Det innebär att ditt namn och adress inte längre är offentliga och det blir svårare för andra att ta reda på var du bor.

Det finns tre olika nivåer på skyddade personuppgifter:

• Sekretessmarkering - Detta skydd gör det svårare för andra att ta del av dina personuppgifter men de kan fortfarande lämnas ut om den som vill komma åt uppgifterna godkänns i en sekretessprövning.
• Skyddad folkbokföring - Detta skydd innebär att du får en ny folkbokföringsadress än den som syns offentligt. Den nya adressen är hemlig och Skatteverket hjälper dig att få tillgång till din post.
• Fingerade personuppgifter - Detta skydd används när alla andra åtgärder inte är tillräckliga, och används inte så ofta. Det innebär att du får helt nya identitetsuppgifter, såsom namn och personnummer. Din gamla identitet tas bort från folkbokföringsregistret.

Det är Skatteverket som beslutar om du får skyddade personuppgifter.

Läs mer om hur du går tillväga om du vill ansöka om skyddade personuppgifter under frågan “Hur kan jag få skyddad identitet?” här på Välfärdsguiden. 

Det korta svaret är att det egentligen inte är någon skillnad.

Många använder ordet missbruk när de pratar om att en person far illa av sitt beteende och förhållande till till exempel alkohol, droger, eller spel.

Hälso- och sjukvården använder numera begreppen skadligt bruk och beroendesyndrom samt spelberoende istället för missbruk. Dessa termer gör det lättare för sjukvården att ställa diagnoser och kunna ge personer rätt behandling och stöd.

Om du har frågor eller funderingar kring ditt eget beteende eller förhållande till alkohol, droger eller spel kan du kontakta kommunen där du bor. Där kan både “missbruk” och “skadligt beroende” förekomma. Du får hjälp oavsett vad det kallas.

Du kan också kontakta din vårdcentral, eller söka hjälp på nätet.

Du hittar många bra tips och länkar på 1177. 

Om du är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck finns det flera verksamheter du kan vända dig till för att få hjälp.

Socialtjänsten i din kommun har ansvar för att ge stöd och skydd till personer i utsatta situationer. Du kan kontakta dem direkt och få hjälp med till exempel skyddat boende, stöd i att lämna en svår situation eller annan praktisk hjälp.

Om du är i fara ska du alltid kontakta polisen. Vid akuta situationer ringer du 112, och om det inte är akut kan du ringa 114 14.

Hälso- och sjukvården kan också ge stöd, och du kan vända dig till din vårdcentral, ungdomsmottagning eller akutmottagning om du behöver hjälp med din hälsa eller någon att prata med.

Det finns också en nationell stödtelefon, Rätt att välja, där du anonymt kan prata med någon som förstår din situation. Samtalet är gratis och syns inte på din telefonräkning.

Många ideella organisationer erbjuder också stöd, både genom samtal och praktisk hjälp. På hedersfortryck.se finns en lista på organisationer som kan hjälpa dig.

Du har rätt att leva ditt liv fritt från hot och kontroll, och det finns stöd för dig oavsett om du vill ha råd, behöver skydd eller vill lämna en svår situation.

Hedersrelaterat våld och förtryck innebär att din familj eller släkt försöker eller vill kontrollera ditt liv och dina val för att skydda sin heder. Det kan betyda att du inte får klä dig som du vill, välja din partner eller bestämma över din framtid. I vissa fall kan det handla om hot, våld eller tvång.

Det som skiljer hedersrelaterat våld från annat våld är att det ofta sker i grupp, där familjen eller släkten gemensamt utövar kontrollen. Både tjejer och killar kan utsättas, men unga kvinnor är oftast mest drabbade.

I Sverige är det olagligt att utsätta någon för hedersrelaterat våld och förtryck. Du har rätt att leva ditt liv fritt och fatta dina egna beslut.

Rehabkoordinatorer jobbar inom sjukvården, på vårdcentraler, specialistkliniker och sjukhus och stöttar dig som blivit sjukskriven.

Rehabkoordinatorn ger information, rådgivning och stöd för att underlätta att du kan återgå till ditt arbete eller kan komma in på arbetsmarknaden.

Hur stödet kan se ut varierar. Prata med din läkare eller kontakta din mottagning eller vårdcentral för att se om du kan få stöd från en rehabkoordinator och vad som gäller i ditt fall.

Oaktsam våldtäkt är ett relativt nytt brott som tillkom i samband med den nya samtyckeslagen 2018. Brottet handlar om att någon har sex med dig utan att först vara säker på att du verkligen vill. Det måste vara frivilligt från början och under hela den sexuella handlingen.

En person kan dömas för oaktsam våldtäkt även om personen inte menade att göra något brottsligt. Det räcker att personen borde ha förstått att du kanske inte ville. Det gäller särskilt om du inte kunde säga ja eller nej, till exempel för att du sov, var berusad eller i en utsatt situation.

Din rätt att säga ja eller nej är alltid viktig. Om någon inte tar reda på om du deltar frivilligt kan den personen dömas för ett allvarligt brott och riskerar att få fängelse.

Soc eller socialen är vanliga slang för socialtjänsten. 

Socialtjänsten är en del av kommunen och har bland annat till uppgift att hjälpa barn och familjer i sociala svårigheter. Om du som vårdnadshavare eller förälder vill söka hjälp kan du kontakta socialtjänstens kontor i din hemkommun.

Läs mer om vad socialtjänsten kan ge för stöd under frågan “Vad kan jag få för stöd från socialtjänsten?”

Socialtjänsten är en del av kommunen och har till uppgift att hjälpa barn och familjer i sociala svårigheter. 

Det finns många olika typer av stöd att få, både för barn, vuxna och familjer. 

Det vanligaste är att du eller hela familjen får någon att prata med. Hen lyssnar och ger råd om vad som behöver förändras för att du och övriga i familjen ska må bra och att det ska fungera bättre hemma. 

Det kan till exempel innebära att ni får hjälp att lösa konflikter som ofta uppstår hemma hos er, att föräldrar kan få stöd i sin föräldraroll eller att barn kan få en kontaktperson eller att träffa andra barn i samma situation.

Du som är ung och funderar på om du eller din familj kan få hjälp kan surfa in på hemsidan Koll på soc. Där finns bra info för dig som är barn eller ungdom.

Grundprincipen i samtyckeslagen är att sex ska vara frivilligt och om det inte är frivilligt så är det olagligt. Det betyder att det är förbjudet att ha sex med en person som inte uttryckligen sagt ja eller aktivt visar att den vill delta.

I och med införandet av samtyckeslagen 2018 infördes det också ett nytt brott, oaktsam våldtäkt. Brottet handlar om att någon har sex med dig utan att först vara säker på att du verkligen vill. Det måste vara frivilligt från början och under hela den sexuella handlingen.

När du har drabbats av ett brott får du ofta mycket information på en och samma gång. Det kan vara svårt att komma ihåg vad som är viktigt för just dig att känna till. 

Brottsofferguiden kan hjälpa dig att sortera bland informationen för att du ska kunna ta till dig den information som är viktigast för dig, i den situation du befinner dig i just nu. 

Brottsofferguiden är framtagen av Brottsoffermyndigheten.

Det finns många som kan hjälpa dig om du eller dina barn är utsatta för våld i nära relation.

Du kan få hjälp av över 150 olika kvinnojourer.

Du kan också få hjälp av socialtjänsten i din kommun, eller kommunen där du befinner dig just nu. Socialtjänsten måste hjälpa dig enligt lagen.

Du kan också vända dig till vårdcentralen eller sjukhuset. De kan hjälpa dig om du är utsatt för våld, eller om har sett någon utsättas för våld.

Du kan också få hjälp av polisen. Polisen kan komma och skydda dig även om du inte väljer att göra en anmälan.

Du kan också få hjälp av Brottsofferjouren.

Ja, socialtjänstlagen bestämmer över kommunernas arbete mot våld i nära relation.

I socialtjänstlagen står det att kommunen måste ge hjälp till personer som utsatts för brott, både barn och vuxna. Det står också att:

"Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation." (kapitel 5, 11 paragrafen)

Det betyder att socialnämnden och socialförvaltningen i kommunen måste hjälpa till om du utsätts för våld i nära relation.

Socialnämnden ska också hjälpa dig som utsätter andra för våld att sluta med det.

Samsjuklighet betyder att någon har flera diagnoser eller sjukdomar samtidigt och att den ena sjukdomen kommer som en följd av den andra.

Det kan till exempel vara att få problem med psykisk ohälsa på grund av ett skadligt beroende eller att få hjärt-kärlsjukdom eller depression som en följd av diabetes.

Om du har en samsjuklighet är det till exempel viktigt att de mediciner du får för varje diagnos passar ihop. Annars kan det finnas risk för biverkningar.

Det finns mycket forskning om våld i nära relation. Det finns också mycket forskning om våld i nära relation som är skriven för människor som inte är forskare, till exempel på lättläst svenska.

Kunskapsbanken hos Nationellt centrum för kvinnofrid har samlat den svenska forskningen. Där finns också en ämnesguide om våld i nära relation.

Brottsförebyggande Rådet, BRÅ, har också samlat egen forskning om våld i nära relation i Sverige och Norden.

Det finns också många andra universitet och myndigheter som bedriver och samlar forskning om våld i nära relation eller delar av ämnet, till exempel våld mot äldre, våld mot barn, eller hedersvåld.

Både ROKS, Riksorganisationen för Kvinnojourer och Tjejjourer i Sverige, och Unizon har en lista över anslutna jourer. 

Där kan du söka efter kvinnojourer nära dig, eller kvinnojourer som har den typ av hjälp som du behöver, till exempel att prata med en advokat.

Du kan även söka efter en jour bland Välfärdsguidens vägval.

Du anmäler våld i nära relation på samma sätt som du anmäler allt annat våld: ring polisen.

Om det gäller barn, eller om det finns barn i en familj med våld, kan du också göra en orosanmälan till socialtjänsten i din kommun.

Ofta är det svårt att anmäla. Är man själv utsatt kan man vara rädd eller skämmas. Misstänker man att en vän, granne eller arbetskompis är utsatt kan det kännas obehagligt att lägga sig i.

Men det är viktigt att du vågar anmäla - det kan rädda liv!

Våld i nära relation är när en person blir utsatt för våld av någon de känner och har en relation till.

Ofta betyder det våld inom familjen eller en parrelation, till exempel våld mellan makar eller sambos, men det kan också vara barn som utsätts för våld av sina föräldrar, eller föräldrar som utsätts för våld av sina barn.

Våld i nära relation kan också betyda att man utsätts för våld av sina nära vänner, av sina nära arbetskamrater, eller våld mellan äldre och vårdpersonal.

Om du funderar på vad våld egentligen innebär, läs vidare under frågan “Vad är våld?”.

Det finns mycket information att hitta på nätet för allmänheten, för personal hos myndigheter och för vårdpersonal. 

Misstänker du att ett barn upplever våld i hemmet, ta kontakt med socialtjänsten. Om du är osäker på situationen kan du prata med socialtjänsten. Berättar du om barnets identitet kan socialtjänsten behöva hantera samtalet som en anmälan.

Det är svårt att säga hur vanligt våld i nära relation är, eftersom det är få utsatta personer som anmäler till polisen. Det kan bero på att man är rädd, eller att man känner skuld eller skam över våldet.

Men med enkäter och anonym rapportering, kan man ändå få lite svar.

Brottsförebyggande rådet rapporterar att ungefär en av fyra kvinnor i Sverige (25%) har utsatts för våld av en partner eller före detta partner. 

Nationellt Centrum för Kvinnofrid rapporterar att minst 150 000 barn lever i en familj där våld förekommer, och att minst 20 procent av kvinnorna och 8 procent av männen i Sverige har utsatts för återkommande våld av en partner eller före detta partner.

Digitalt våld är våld som utövas med hjälp av digitala verktyg, till exempel nätet, appar, mobiltelefoner, datorer och liknande.

Digitalt våld kan vara att hota någon via SMS, eller att trakassera någon genom att skicka massor med SMS eller e-post till dem. Men det kan också vara att sprida bilder på någon mot hens vilja, mobba personer via sociala medier, eller att skapa fejkkonton i deras namn.

Det kan också vara att utsätta någon för grooming, det vill säga att kontakta barn och unga i sexuellt syfte, eller att tvinga någon att utöva våld mot sig själv, till exempel genom att skicka nakenbilder på sig själv.

Våld kan också handla om kontroll, till exempel att installera spionappar på någons mobil, att i hemlighet läsa deras SMS eller e-post, eller att tvinga hen att ha på GPS och visa var de befinner sig i olika appar.

Det mesta av våld som man kan göra i verkliga livet, kan även ske digitalt. Våld är alltid våld, även om man gör det på nätet eller att en person inte är medveten om att det sker.

Om du funderar på vad våld egentligen innebär, läs vidare under frågan “Vad är våld?”.

Det finns många kurser och utbildningar om våld i nära relation, både för allmänheten, för personal hos myndigheter, och för forskare och vårdpersonal.

De flesta kurserna är gratis.

Många kurser är gratis webbkurser där du själv bestämmer när du vill studera. Vissa är kurser på högskolor och universitet, flera av dem på distans. Det finns även kurser hos frivilligorganisationer.

Det finns stöd för dig som är äldre och är utsatt för våld i nära relation, och för dina anhöriga.

Du kan höra av sig till de vanliga kvinno- och mansjourerna. De kan hjälpa både dig och dina anhöriga.

I vissa kommuner finns också jourer som stöttar just äldre. 

Våld är många olika saker.

Det kan vara att bli slagen, nypt, eller knuffad, men även saker som att bli tagen på brösten eller könet om man inte vill, att bli tvingad att ta ett lån om man inte vill, eller att inte få gå till jobbet eller träffa sina kompisar.

Man brukar prata om några olika sorters våld:

• Fysiskt våld - till exempel slag, misshandel, skära någon med kniv.
• Sexuellt våld - till exempel att bli tafsad på, att bli tvingad till sex mot sin vilja.
• Psykiskt våld - till exempel att bli hotad, hånad (skrattad åt mot sin vilja), förnedrat eller inte få träffa sina vänner.
• Ekonomiskt våld - till exempel att bli tvingad att ge någon sina pengar, eller förbjudas att skaffa egna pengar.
• Latent våld - till exempel att vara i en situation där man känner sig hotad eller rädd.
• Bevittnat våld - till exempel att tvingas se på när någon annan blir utsatt för våld.
• Digitalt våld - till exempel att få hotfulla SMS, "dick picks", bli mobbad på nätet, eller få sina bilder spridda på nätet.

Det finns även många andra former av våld - det är svårt att säga exakt vad våld är.

Ett sätt att beskriva våld är att det är saker som får en person att känna sig rädd och på så sätt ändra vad hen gör. Psykologen Per Isdal har sammanfattat våld som:

"Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något som den vill."

LSS betyder "Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade."

Det är en lag som säger att du som har vissa funktionsnedsättningar har rätt till ett gott och självständigt liv. Det betyder till exempel att du ska ha möjlighet att arbeta, studera eller ha någon annan meningsfull sysselsättning.

Att ha ett beslut enligt LSS betyder att du har rätt att få vissa typer av stöd och hjälp. Det är oftast kommunen som bestämmer om du har rätt till stöd enligt LSS.

SoL är en förkortning för Socialtjänstlagen. 

Det är en lag som styr hur kommunernas socialtjänster arbetar, och vem som har rätt att få hjälp av dem.

Att ha ett beslut enligt SoL betyder att kommunen har beslutat att man har rätt till hjälp. Då kan man få speciella typer av stöd som man inte kan annars.

Många olika personer kan få stöd och hjälp enligt SoL, till exempel

• personer med funktionsnedsättning
• barn och unga
• äldre
• brottsoffer
• personer som inte har råd att klara sig själva
• personer som vårdar och stödjer en närstående.

Alla har rätt att söka stöd enligt SoL men alla kan inte få. Om du tror att du skulle vara behjälpt av socialtjänstens stöd kan ringa eller mejla socialtjänsten i din kommun och fråga vad som gäller i ditt fall.

Ja, det finns massor med hjälp att få om du är rädd eller tvingad att göra saker i en relation.

Det finns hjälp och stöd för dig som är utsatt, men också för dig som är anhörig, eller dig som skadar andra och vill sluta. Du kan få hjälp både genom att träffa någon, till exempel en kurator, läkare eller psykolog, som stöttar dig och på nätet.

På många ställen kan du få hjälp utan att berätta vad du heter eller var du bor.

Anhörigstöd är hjälp som du kan få när du vårdar en närstående.

När en person är långvarigt sjuk eller på annat sätt har stora behov av omsorg påverkas familj och anhöriga på olika sätt. Ofta står de anhöriga för en stor del av vården och omsorgen. Även om du som anhörig gärna hjälper din närstående kan du behöva stöd för egen del. 

Det är kommunerna som ansvarar för anhörigstöd. Vad du kan få för stöd beror på i vilken kommun du bor.

Anhörigstöd kan vara att få prata om hur du mår, att träffa andra anhöriga, eller att få kunskap och information om vad du kan göra för din närstående.

Läs mer om anhörigstöd i din hemkommun på din kommuns hemsida.

SIP står för Samordnad Individuell Plan.

En SIP är en plan som kan tas fram om du behöver hjälp från både socialtjänsten i din kommun och från hälso- och sjukvården. 

En SIP gör det enklare för dig och dina myndighetskontakter att veta vem som gör vad och hur och när stödet ska ges.

Det finns många olika sätt att dela dina erfarenheter med andra.

På föreningen Minds hemsida kan du dela din egen berättelse och läsa om andras erfarenheter. I Minds forum kan du också prata med andra om sådant som känns tufft i livet. I forumet är alla anonyma.

Om du är medlem i någon förening mot missbruk kan du dela med dig av dina erfarenheter där.

Du kan också stötta och inspirera andra genom att dela din resa här på Välfärdsguiden, under rubriken Berättelser från livet. Mejla redaktionen på berattelse@valfardsguiden.se för mer information. 

Att må dåligt eller att inte vara glad kan vara en del av livet. Om det pågått under en längre tid eller om du inte vet hur du ska göra för att må bättre så finns det stöd att få.

På 1177 finns information om hur du kan hjälpa dig själv att må bättre. 

På 1177 finns också information om när och var du kan få hjälp från andra verksamheter, föreningar och myndigheter, om det behövs.

Det finns många olika stöd om du har en funktionsnedsättning. Exempelvis informerar Arbetsförmedlingen om flera olika typer av stöd. 

Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om du tillhör målgruppen för ett specifikt stöd och fattar beslut om detta.

Läs mer om stöd för dig med funktionsnedsättning på Arbetsförmedlingen.