Hbtqia står för homosexuell, bisexuell, trans, queer, intersex och asexualitet. Pluset har lagts till för att inkludera de sexuella läggningar och könsidentiteter som går utanför hbtqia.

Ibland används inte alla bokstäver. Ibland används fler bokstäver.

H:et och b:et handlar om sexuell läggning, alltså vem du blir kär i eller attraherad av. T:et handlar om hur du definierar och uttrycker ditt kön. Q:et kan röra sexuell läggning, könsidentitet, relationer eller sexuell praktik, men kan också vara ett sätt att visa att du är kritisk mot samhällets normer.

• Homosexualitet – att bli kär i och attraherad av personer av samma kön.
• Bisexualitet – att bli kär i och attraherad av personer oavsett kön.
• Transperson – är ett paraplybegrepp som innehåller många transidentiteter, till exempel att inte identifiera sig med det kön en fick tilldelat sig vid födseln. Begreppet har inget med sexuell läggning att göra.
• Queer – en identitet som ifrågasätter normer kring kön och sexualitet.
• Intersex - handlar om att kroppen växer och utvecklas på ett sätt som inte följer förväntningarna för hur det brukar vara. Det kan synas på utsidan av kroppen, på könsorganen, och ibland kan man behöva ett blodprov för att se det. Det är något man har från födseln och kan märkas tidigt eller senare i livet.
• Asexualitet  - kan betyda att du inte känner dig attraherad av andra på ett romantiskt eller sexuellt sätt. Det kan också innebära att du inte har mycket sexlust eller inte är intresserad av att ha sex.
• + - plusset har lagts för att inkludera de sexuella läggningar och könsidentiteter som går utanför hbtqia.

Sexuella övergrepp är när någon gör sexuella saker mot dig som du inte kan förstå eller säga ja till. Om du är under 15 år skyddar lagen dig från sexuella handlingar med vuxna eller äldre barn. Om du är mellan 15 och 18 år är du också skyddad om den andra personen har makt över dig, till exempel om det är en lärare, tränare eller någon annan du är beroende av.

Om du är under 15 år får ingen vuxen eller äldre barn göra sexuella saker med dig. Om du är mellan 15 och 18 år gäller samma skydd om personen har makt över dig.

Fysiska övergrepp kan vara att någon rör vid dina privata delar eller tvingar dig att röra vid deras könsorgan.

Icke-fysiska övergrepp kan vara att tvinga dig att titta på pornografi, visa din kropp eller smygtitta när du badar eller byter om.

Lagen skyddar dig eftersom du inte kan förstå eller säga ja till sexuella handlingar på samma sätt som vuxna, särskilt om den andra personen har makt över dig.

Könsstympning innebär att delar av en flickas eller kvinnas yttre könsorgan skärs bort eller skadas. Det görs ofta av personer som anser att det bevarar familjens heder och kontrollerar en flickas eller kvinnas sexualitet. Men enligt svensk lag och de flesta i samhället är det ett allvarligt övergrepp och en kränkning av mänskliga rättigheter.

Ingreppet sker utan samtycke och kan leda till allvarliga fysiska och psykiska problem såsom kronisk smärta, infektioner, svårigheter vid graviditet och förlossning samt trauman som påverkar livet långt efter ingreppet.

I Sverige är könsstympning förbjudet och betraktas som en allvarlig form av våld. Det är också olagligt att medverka till att någon utsätts, även om ingreppet sker i ett annat land. 

Om du eller någon du känner är drabbad har du rätt att få stöd. Det finns myndigheter, sjukvård och ideella organisationer som kan hjälpa dig att få skydd och stöd.

Om du har utsatts för könsstympning finns det hjälp att få. 

Du kan vända dig till 

• en ungdomsmottagning
• en vårdcentral
• en gynekologisk mottagning
• socialtjänsten för stöd och vård.

Om du går i skolan kan du också prata med skolsköterskan eller skolkuratorn, som kan hjälpa dig vidare.

Det finns även två specialistmottagningar i Sverige som erbjuder medicinsk och psykologisk hjälp till personer som har utsatts för könsstympning: Amelmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm och Vulvamottagningen på Angereds Närsjukhus i Göteborg. Du behöver inte bo i deras närhet för att få stöd. 

Även ideella organisationer som arbetar med frågor kring könsstympning, exempelvis föreningen Existera, kan ge råd och information om dina rättigheter.

Om du riskerar att utsättas eller är hotad, kontakta polisen på 114 14. Vid akut fara, ring 112.

Vad bra att du funderar på att anmäla. Ett exposekonto är aldrig okej!

Du ska inte behöva göra anmälan av ett exposekonto ensam. Det finns många vuxna runt omkring som kan hjälpa till och ta vid när en anmälan görs. Prata med en trygg vuxen i din närhet och be om hjälp och stöd. En trygg vuxen kan exempelvis vara en vårdnadshavare, någon vuxen på skolan, en kompis vårdnadshavare, en tränare eller någon annan vuxen som du känner att du kan prata med.

Om du vill prata med en vuxen om exposekonto är du välkommen att chatta med Novahuset. Där kan du vara anonym och få tips om hur du kan gå vidare.

Du kan också anmäla kontot direkt till det sociala mediet eller plattformen. Du hittar en länk till Ditt Ecpat här nedanför där det finns instruktioner hur du gör. Ta hjälp av en kompis, förälder eller annan vuxen som du känner dig trygg med om du vill.

Ditt Ecpat kan också hjälpa dig att ta bort bilder och anmäla till polisen. Du kan vara anonym om du vill.

Ett exposekonto är ett konto på en social plattform eller ett socialt medie (till exempel Snapchat, Roblox, Discord, Yubo och Tik Tok ) där en person lägger ut bilder och filmer på andra med syfte att kränka den andra. För det mesta handlar det om sexuell kränkning, men det kan också handla om att den utsatte förnedras eller misshandlas.

Det kan vara brottsligt att både sprida bilder via ett exposekonto och att dela vidare bilder från ett exposekonto.

Ett exposekonto är aldrig okej!

Läs mer under frågan “Jag har hittat ett exposekonto men vågar inte anmäla. Vad gör jag?”

Ett medberoende är när en annan människas beroende påverkar och kontrollerar en stor del av ditt liv.

Det finns en del vanliga tecken som tyder på att du har eller riskerar att utveckla medberoende.

Här är några av dem:

• Du prioriterar andras känslor och åsikter och sätter sällan dina egna behov främst.
• Du har svårt att sätta gränser och säga nej.
• Du har låg självkänsla och kämpar med att se ditt eget värde.
• Du har svårt att lämna destruktiva personer eller relationer.
• Du upplever en önskan att kontrollera någons missbruk.

Om du funderar över om du är medberoende kan det vara bra att prata med någon som har kunskap och beroenden och medberoenden. Det finns hjälp och stöttning att få både enskilt och via olika självhjälpsgrupper.

Om du är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck finns det flera verksamheter du kan vända dig till för att få hjälp.

Socialtjänsten i din kommun har ansvar för att ge stöd och skydd till personer i utsatta situationer. Du kan kontakta dem direkt och få hjälp med till exempel skyddat boende, stöd i att lämna en svår situation eller annan praktisk hjälp.

Om du är i fara ska du alltid kontakta polisen. Vid akuta situationer ringer du 112, och om det inte är akut kan du ringa 114 14.

Hälso- och sjukvården kan också ge stöd, och du kan vända dig till din vårdcentral, ungdomsmottagning eller akutmottagning om du behöver hjälp med din hälsa eller någon att prata med.

Det finns också en nationell stödtelefon, Rätt att välja, där du anonymt kan prata med någon som förstår din situation. Samtalet är gratis och syns inte på din telefonräkning.

Många ideella organisationer erbjuder också stöd, både genom samtal och praktisk hjälp. På hedersfortryck.se finns en lista på organisationer som kan hjälpa dig.

Du har rätt att leva ditt liv fritt från hot och kontroll, och det finns stöd för dig oavsett om du vill ha råd, behöver skydd eller vill lämna en svår situation.

Hedersrelaterat våld och förtryck innebär att din familj eller släkt försöker eller vill kontrollera ditt liv och dina val för att skydda sin heder. Det kan betyda att du inte får klä dig som du vill, välja din partner eller bestämma över din framtid. I vissa fall kan det handla om hot, våld eller tvång.

Det som skiljer hedersrelaterat våld från annat våld är att det ofta sker i grupp, där familjen eller släkten gemensamt utövar kontrollen. Både tjejer och killar kan utsättas, men unga kvinnor är oftast mest drabbade.

I Sverige är det olagligt att utsätta någon för hedersrelaterat våld och förtryck. Du har rätt att leva ditt liv fritt och fatta dina egna beslut.

Oaktsam våldtäkt är ett relativt nytt brott som tillkom i samband med den nya samtyckeslagen 2018. Brottet handlar om att någon har sex med dig utan att först vara säker på att du verkligen vill. Det måste vara frivilligt från början och under hela den sexuella handlingen.

En person kan dömas för oaktsam våldtäkt även om personen inte menade att göra något brottsligt. Det räcker att personen borde ha förstått att du kanske inte ville. Det gäller särskilt om du inte kunde säga ja eller nej, till exempel för att du sov, var berusad eller i en utsatt situation.

Din rätt att säga ja eller nej är alltid viktig. Om någon inte tar reda på om du deltar frivilligt kan den personen dömas för ett allvarligt brott och riskerar att få fängelse.

Soc eller socialen är vanliga slang för socialtjänsten. 

Socialtjänsten är en del av kommunen och har bland annat till uppgift att hjälpa barn och familjer i sociala svårigheter. Om du som vårdnadshavare eller förälder vill söka hjälp kan du kontakta socialtjänstens kontor i din hemkommun.

Läs mer om vad socialtjänsten kan ge för stöd under frågan “Vad kan jag få för stöd från socialtjänsten?”

Socialtjänsten är en del av kommunen och har till uppgift att hjälpa barn och familjer i sociala svårigheter. 

Det finns många olika typer av stöd att få, både för barn, vuxna och familjer. 

Det vanligaste är att du eller hela familjen får någon att prata med. Hen lyssnar och ger råd om vad som behöver förändras för att du och övriga i familjen ska må bra och att det ska fungera bättre hemma. 

Det kan till exempel innebära att ni får hjälp att lösa konflikter som ofta uppstår hemma hos er, att föräldrar kan få stöd i sin föräldraroll eller att barn kan få en kontaktperson eller att träffa andra barn i samma situation.

Du som är ung och funderar på om du eller din familj kan få hjälp kan surfa in på hemsidan Koll på soc. Där finns bra info för dig som är barn eller ungdom.

Grundprincipen i samtyckeslagen är att sex ska vara frivilligt och om det inte är frivilligt så är det olagligt. Det betyder att det är förbjudet att ha sex med en person som inte uttryckligen sagt ja eller aktivt visar att den vill delta.

I och med införandet av samtyckeslagen 2018 infördes det också ett nytt brott, oaktsam våldtäkt. Brottet handlar om att någon har sex med dig utan att först vara säker på att du verkligen vill. Det måste vara frivilligt från början och under hela den sexuella handlingen.

Det finns många som kan hjälpa dig om du eller dina barn är utsatta för våld i nära relation.

Du kan få hjälp av över 150 olika kvinnojourer.

Du kan också få hjälp av socialtjänsten i din kommun, eller kommunen där du befinner dig just nu. Socialtjänsten måste hjälpa dig enligt lagen.

Du kan också vända dig till vårdcentralen eller sjukhuset. De kan hjälpa dig om du är utsatt för våld, eller om har sett någon utsättas för våld.

Du kan också få hjälp av polisen. Polisen kan komma och skydda dig även om du inte väljer att göra en anmälan.

Du kan också få hjälp av Brottsofferjouren.

Ja, socialtjänstlagen bestämmer över kommunernas arbete mot våld i nära relation.

I socialtjänstlagen står det att kommunen måste ge hjälp till personer som utsatts för brott, både barn och vuxna. Det står också att:

"Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation." (kapitel 5, 11 paragrafen)

Det betyder att socialnämnden och socialförvaltningen i kommunen måste hjälpa till om du utsätts för våld i nära relation.

Socialnämnden ska också hjälpa dig som utsätter andra för våld att sluta med det.

Det finns mycket forskning om våld i nära relation. Det finns också mycket forskning om våld i nära relation som är skriven för människor som inte är forskare, till exempel på lättläst svenska.

Kunskapsbanken hos Nationellt centrum för kvinnofrid har samlat den svenska forskningen. Där finns också en ämnesguide om våld i nära relation.

Brottsförebyggande Rådet, BRÅ, har också samlat egen forskning om våld i nära relation i Sverige och Norden.

Det finns också många andra universitet och myndigheter som bedriver och samlar forskning om våld i nära relation eller delar av ämnet, till exempel våld mot äldre, våld mot barn, eller hedersvåld.

Både ROKS, Riksorganisationen för Kvinnojourer och Tjejjourer i Sverige, och Unizon har en lista över anslutna jourer. 

Där kan du söka efter kvinnojourer nära dig, eller kvinnojourer som har den typ av hjälp som du behöver, till exempel att prata med en advokat.

Du kan även söka efter en jour bland Välfärdsguidens vägval.

Du anmäler våld i nära relation på samma sätt som du anmäler allt annat våld: ring polisen.

Om det gäller barn, eller om det finns barn i en familj med våld, kan du också göra en orosanmälan till socialtjänsten i din kommun.

Ofta är det svårt att anmäla. Är man själv utsatt kan man vara rädd eller skämmas. Misstänker man att en vän, granne eller arbetskompis är utsatt kan det kännas obehagligt att lägga sig i.

Men det är viktigt att du vågar anmäla - det kan rädda liv!

Våld i nära relation är när en person blir utsatt för våld av någon de känner och har en relation till.

Ofta betyder det våld inom familjen eller en parrelation, till exempel våld mellan makar eller sambos, men det kan också vara barn som utsätts för våld av sina föräldrar, eller föräldrar som utsätts för våld av sina barn.

Våld i nära relation kan också betyda att man utsätts för våld av sina nära vänner, av sina nära arbetskamrater, eller våld mellan äldre och vårdpersonal.

Om du funderar på vad våld egentligen innebär, läs vidare under frågan “Vad är våld?”.

Det finns mycket information att hitta på nätet för allmänheten, för personal hos myndigheter och för vårdpersonal. 

Misstänker du att ett barn upplever våld i hemmet, ta kontakt med socialtjänsten. Om du är osäker på situationen kan du prata med socialtjänsten. Berättar du om barnets identitet kan socialtjänsten behöva hantera samtalet som en anmälan.

Det är svårt att säga hur vanligt våld i nära relation är, eftersom det är få utsatta personer som anmäler till polisen. Det kan bero på att man är rädd, eller att man känner skuld eller skam över våldet.

Men med enkäter och anonym rapportering, kan man ändå få lite svar.

Brottsförebyggande rådet rapporterar att ungefär en av fyra kvinnor i Sverige (25%) har utsatts för våld av en partner eller före detta partner. 

Nationellt Centrum för Kvinnofrid rapporterar att minst 150 000 barn lever i en familj där våld förekommer, och att minst 20 procent av kvinnorna och 8 procent av männen i Sverige har utsatts för återkommande våld av en partner eller före detta partner.

Ja, Arbetsförmedlingen arbetar mot våld i nära relation. Det betyder att de kan fråga dig om du varit utsatt för våld. Frågorna är till för att hjälpa dig hitta rätt stöd.

Om du är rädd eller hotad att bli utsatt för våld i nära relation, kan du tala om det för Arbetsförmedlingen. Då kan de anpassa ditt jobbsökande så att det blir tryggt.

Digitalt våld är våld som utövas med hjälp av digitala verktyg, till exempel nätet, appar, mobiltelefoner, datorer och liknande.

Digitalt våld kan vara att hota någon via SMS, eller att trakassera någon genom att skicka massor med SMS eller e-post till dem. Men det kan också vara att sprida bilder på någon mot hens vilja, mobba personer via sociala medier, eller att skapa fejkkonton i deras namn.

Det kan också vara att utsätta någon för grooming, det vill säga att kontakta barn och unga i sexuellt syfte, eller att tvinga någon att utöva våld mot sig själv, till exempel genom att skicka nakenbilder på sig själv.

Våld kan också handla om kontroll, till exempel att installera spionappar på någons mobil, att i hemlighet läsa deras SMS eller e-post, eller att tvinga hen att ha på GPS och visa var de befinner sig i olika appar.

Det mesta av våld som man kan göra i verkliga livet, kan även ske digitalt. Våld är alltid våld, även om man gör det på nätet eller att en person inte är medveten om att det sker.

Om du funderar på vad våld egentligen innebär, läs vidare under frågan “Vad är våld?”.

Det finns många kurser och utbildningar om våld i nära relation, både för allmänheten, för personal hos myndigheter, och för forskare och vårdpersonal.

De flesta kurserna är gratis.

Många kurser är gratis webbkurser där du själv bestämmer när du vill studera. Vissa är kurser på högskolor och universitet, flera av dem på distans. Det finns även kurser hos frivilligorganisationer.

Det finns stöd för dig som är äldre och är utsatt för våld i nära relation, och för dina anhöriga.

Du kan höra av sig till de vanliga kvinno- och mansjourerna. De kan hjälpa både dig och dina anhöriga.

I vissa kommuner finns också jourer som stöttar just äldre. 

Alla som bor i Sverige blir folkbokförda. Det betyder att du är med i ett register hos myndigheten Skatteverket. 

I folkbokföringen står bland annat vilken adress du bor på, alltså där du oftast sover. Det kallas folkbokföringsadress, eller att du är skriven på en adress. Om du flyttar behöver du berätta det för Skatteverket.

Om du vill söka stöd från en kommun är det viktigt var du är folkbokförd. Du kan oftast bara få stöd av just den kommun där du är folkbokförd. 

Om du inte är medborgare i Sverige ska du vara folkbokförd om

• du har uppehållstillstånd
• du tänker stanna i minst ett år.

Våld är många olika saker.

Det kan vara att bli slagen, nypt, eller knuffad, men även saker som att bli tagen på brösten eller könet om man inte vill, att bli tvingad att ta ett lån om man inte vill, eller att inte få gå till jobbet eller träffa sina kompisar.

Man brukar prata om några olika sorters våld:

• Fysiskt våld - till exempel slag, misshandel, skära någon med kniv.
• Sexuellt våld - till exempel att bli tafsad på, att bli tvingad till sex mot sin vilja.
• Psykiskt våld - till exempel att bli hotad, hånad (skrattad åt mot sin vilja), förnedrat eller inte få träffa sina vänner.
• Ekonomiskt våld - till exempel att bli tvingad att ge någon sina pengar, eller förbjudas att skaffa egna pengar.
• Latent våld - till exempel att vara i en situation där man känner sig hotad eller rädd.
• Bevittnat våld - till exempel att tvingas se på när någon annan blir utsatt för våld.
• Digitalt våld - till exempel att få hotfulla SMS, "dick picks", bli mobbad på nätet, eller få sina bilder spridda på nätet.

Det finns även många andra former av våld - det är svårt att säga exakt vad våld är.

Ett sätt att beskriva våld är att det är saker som får en person att känna sig rädd och på så sätt ändra vad hen gör. Psykologen Per Isdal har sammanfattat våld som:

"Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något som den vill."

Ja, det finns massor med hjälp att få om du är rädd eller tvingad att göra saker i en relation.

Det finns hjälp och stöd för dig som är utsatt, men också för dig som är anhörig, eller dig som skadar andra och vill sluta. Du kan få hjälp både genom att träffa någon, till exempel en kurator, läkare eller psykolog, som stöttar dig och på nätet.

På många ställen kan du få hjälp utan att berätta vad du heter eller var du bor.

Anhörigstöd är hjälp som du kan få när du vårdar en närstående.

När en person är långvarigt sjuk eller på annat sätt har stora behov av omsorg påverkas familj och anhöriga på olika sätt. Ofta står de anhöriga för en stor del av vården och omsorgen. Även om du som anhörig gärna hjälper din närstående kan du behöva stöd för egen del. 

Det är kommunerna som ansvarar för anhörigstöd. Vad du kan få för stöd beror på i vilken kommun du bor.

Anhörigstöd kan vara att få prata om hur du mår, att träffa andra anhöriga, eller att få kunskap och information om vad du kan göra för din närstående.

Läs mer om anhörigstöd i din hemkommun på din kommuns hemsida.