Just när Johan var nära att ge upp kom vändningen. När han fick hjälp att förstå sig själv bättre kunde han börja bygga upp tillvaron igen.

Johan har alltid gått in för saker med fullt engagemang. Efter industriprogrammet på gymnasiet hade han olika jobb inom industri och tillverkning. Men han hade svårt att behålla dem en längre tid. Han flyttade ofta, kände sig rotlös.

Under perioder mådde Johan dåligt och var deprimerad. Men på jobbet syntes inte det. Han höll masken och stretade på. När han närmade sig fyrtio års ålder drabbades han av blödningar i magen. Det tog tid innan läkarna förstod vad det var för fel. Under tiden mådde han allt sämre.

Han blev sjukskriven och saknade det stöd han hade önskat från arbetsgivaren, exempelvis när det gällde sådant som att kunna få ändrade arbetstider. För Johan som alltid hade jobbat blev det en stor omställning att inte längre kunna göra det. Hans självbild sattes i gungning.

Johan fick dåligt med pengar och drog på sig skulder han inte kunde betala. Familjelivet med barn var svårt att klara på ett bra sätt. Han drabbades av utmattningssyndrom.

Utan jobb och utan bostad var känslan att han bara ville ge upp. Han var då ungefär fyrtio år. Men det var i stället där det vände. Han fick via sin vårdcentral kontakt med en kurator. Tillsammans började Johan och kuratorn bygga upp en ny förståelse och en ny syn på det som hänt honom. Genom att skriva ner saker, till exempel hur en vanlig dag såg ut, kunde han förändra sin självbild. Han genomgick en adhd-utredning som också fick honom att lära sig mer om sig själv. Han kunde se mönster i livet och förstod bättre varför han hade haft problem i skolan.

Johan vill lyfta fram vikten av att ta egna initiativ i kontakten med myndigheter.

Med kuratorns hjälp började han titta på insatser som fanns och som skulle kunna möta hans behov. Det var en viktig insikt att det finns alternativ mellan att jobba fullt ut och att vara sjukskriven.

Kontakten med Försäkringskassan hade varit svår då han ofta bytte handläggare. Ibland hamnade han i kläm då Försäkringskassan menade att han kunde jobba samtidigt som Arbetsförmedlingen sa att de inte kunde erbjuda något. Till slut blev han utförsäkrad.

Ungefär samtidigt som han träffade kuratorn fick han en ny handläggare på Försäkringskassan. De fick god kontakt. En viktig sak var att de tidigt hade ett möte då de träffades fysiskt.

Johan vill också lyfta fram vikten av att ta egna initiativ i kontakten med myndigheter. Att till exempel ringa själv istället för att vänta har varit ett sätt att återta makten över sitt eget liv. Han har också lärt sig att vara öppen med sina behov och tankar.

Nu deltar han i en insats några timmar i veckan för att utföra enklare sysslor. Det ger rutin i vardagen och han har något att göra på dagarna. I början var han ivrig och ville göra jättemycket. Handledaren på platsen har varit viktig för att bromsa så att han tar saker i lagom takt. Han kan känna att han är värd att ta en rast och kan lämna en uppgift när han går hem även om han inte är klar. Sådant som varit svårt tidigare. Han har lärt sig att tänka att han är där för sin egen skull, inte för att prestera.

Personalen är lyhörd och förstående. Han vet att han kan få hjälp att ringa eller besöka olika ställen. Det ger en trygghet. Målet är att öka tiden och så småningom komma vidare och göra praktik på en arbetsplats. Johan tar ett steg i taget men har också tankar om vad han skulle vilja jobba med den dag han är redo.